En mer likvärdig skola eftersträvas men innebörden är oklar

Såväl svenska som internationella bedömare menar att skolans likvärdighet försämrats under de senaste decennierna. Vad kan göras för att bryta utvecklingen? Den frågan undersöks av ett antal forskare i den nya ESO-antologin ”Lika för alla?”.

I dag finns det vissa tecken på att den negativa kunskapsutvecklingen i skolan har vänt. Trots detta fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt Skolverket. I antologin framhåller författarna att likvärdighetsbegreppet är oprecist, men ger också flera förslag på hur elever ska kunna nå bättre resultat i skolan. Likvärdighet förutsätts då innebära att alla elever ska få god undervisning i bra skolor.

Robert Erikson, en av redaktörerna för antologin, visar i sitt kapitel att de mått som används för att bedöma likvärdighet säger ganska litet om hur förhållandena är i olika skolor, samtidigt som han ifrågasätter vilka möjligheter skolan egentligen har att bidra till minskade skillnader i resultat mellan elever med olika bakgrund. Erikson föreslår bland annat att man bör få större möjligheter att registrera problem och missförhållanden i skolorna.

Andra frågor som uppmärksammas i antologin är behovet av studier som ger säkrare resultat om vilka åtgärder som stöder elevernas kunskapsinhämtande, och då särskilt för elever med ett svagare stöd hemifrån. Studievägledningens betydelse för elevernas utbildningsval och möjlig­het för senare anställning, vikten av ett starkt ledarskap i skolan och att lärarna kan anpassa utbildningen efter de utmaningar eleverna möter är andra frågeställningar som belyses.

– Det finns inte en universallösning på problemen med bristande likvärdighet eller att vissa skolor ger undervisning av sämre kvalitet. Förslaget om att använda lottning som urvalsmetod till friskolor med fler sökande än platser skulle dock bidra till att öka likvärdigheten, åtminstone om man med likvärdighet menar att alla elever ska ha lika tillgång till utbildning, framhåller Robert Erikson.

För frågor om rapporten kontakta Robert Erikson, tel. 08-16 20 93.

För ytterligare information om ESO:s verksamhet, kontakta kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80, eller besök expertgruppens hemsida www.eso.expertgrupp.se.

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) breddar och fördjupar underlaget för samhälls­ekonomiska och finanspolitiska avgöranden. Genom oberoende studier bidrar ESO till samhällsdebatten och blir en brygga mellan forskning och politik. ESO är en kommitté under Finansdepartementet.

Om oss

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) är en kommitté under Finansdepartementet, med uppdrag att självständigt bidra till att bredda underlaget för framtida samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. ESO tar fram analyser och policyrekommendationer som baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Arbetet bedrivs huvudsakligen genom att forskare och institutioner får i uppdrag att genomföra kvalificerade studier. Undersökningar utförs även i egen regi. ESO beslutar självständigt vilka ämnen som ska behandlas och vilka rapporter som ska publiceras. www.eso.expertgrupp.se

Prenumerera