Sweden

Dela

Kontakt

  • Charlotte Nömmera
    Finansdepartementet 103 33 Stockholm
    08-405 41 13
    070-238 71 08
    http://www.eso.expertgrupp.se
    • Välj datumintervall -
    Taggar ( valda)

    Dyrare fjärrvärme med privata ägare

    De senaste två åren har fjärrvärmen blivit mycket dyrare. Det kan förklaras av att produktionskostnaderna har ökat, men sett över en längre tidsperiod beror den generella prisbilden även på vem som äger nätet, visar en ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).Fjärrvärmenät finns idag i de flesta svenska kommuner, men de ägs inte alltid av kommunerna själva utan det finns både inhemska och utländska privata ägare. Eftersom fjärrvärmenäten är lokala monopol är det viktigt att undersöka om ägarna utnyttjar sin position och sätter priser som markant skiljer sig från

    Högre produktivitet är möjlig med AI i offentlig sektor

    Det finns stora möjligheter för AI att effektivisera offentlig verksamhet och mildra framtidens kompetensbrist, visar en ny ESO-rapport. Tre forskare skriver att AI kan öka produktiviteten och möta framtidens kompetensförsörjningsbehov, men då krävs en tydlig och långsiktig strategi.-Det kommer krävas långsiktiga investeringar i tekniken men också i förändrade arbetssätt och organisering. Det är bråttom att se över regelverken för AI-användning så att offentliga organisationer inte fastnar i vänteläge, säger Magnus Lodefalk som tillsammans med Erik Engberg och Aili Tang står bakom rapporten.

    Den svaga kronan – ett svårlöst problem

    Den senaste månaden har kronan stärkts något mot både euron och dollarn. Trots senaste tidens kronförstärkning är den långsiktiga trenden en allt svagare krona. Ett sätt att få en stabil valuta är att gå över till euro – men en sådan lösning har också nackdelar, menar författarna i en ny rapport till ESO.- En rörlig växelkurs svänger per definition upp och ner. Om det är ett problem så kan vi ansluta oss till euron. Men det skulle i så fall innebära att vi överger Riksbankens självständiga penningpolitik som fokuserar på svensk inflation och svenska ekonomiska problem, menar Harry Flam, en

    Pressinbjudan: Har kronan tjänat oss väl?

    Den svenska kronan har de senaste tio åren trendmässigt försvagats mot viktiga valutor som dollarn och euron. Utvecklingen kan bara till mindre del förklaras av skillnader i makrovariabler som tillväxt, produktivitet och inflation i Sverige jämfört med i andra länder. Mer svårfångade variabler som förväntningar och riskpremier verkar spela en avgörande roll. Trots att det inte finns något mål för växelkursen i Sverige är den viktig i penningpolitiska överväganden eftersom den påverkar konkurrenskraften och inflationen.I en ny rapport till ESO, Krona på rätt kurs?, undersöker Harry Flam och

    Pressinbjudan: Hur betydelsefullt är grannskapet för integrationen?

    I en ny rapport till ESO Goda grannar undersöker Martin Andersson, Johan P Larsson och Özge Öner hur grannskapet där personer med utländsk bakgrund växer upp påverkar integrationen. Författarna analyserar betydelsen av områdets egenskaper för individens livschanser när det gäller utbildningsnivå och etablering på arbetsmarknaden. Analysen omfattar både invandrare och barn till invandrare som är födda och uppvuxna i Sverige. I rapporten studeras också om andelen personer med liknande bakgrund i närområdet påverkar individens förutsättningar för integration.Vid seminariet presenterar

    Pressinbjudan: Krymper välfärdens kärna medan den kommunala administrationen växer?

    Det är ganska väldokumenterat att de som arbetar i kommunal sektor upplever en ökad administrativ börda. Bland förklaringarna återfinns fler statliga krav liksom mål och visioner som kommunerna själva formulerar. En ökad administrativ börda tycks även leda till förändringar i personalsammansättningen, med fler professionella administratörer och strateger i kommunerna. Paradoxalt nog upplever sällan de som utför arbetet i kärnverksamheterna, ”välfärdens fotfolk”, en lättad administrativ börda.Syftet med seminariet är att belysa utvecklingen av och framtiden för administrationen i kommunala

    Pressinbjudan: Är samhällsvetenskaplig forskning till nytta för samhället?

    I höst ska regeringen presentera mandatperiodens forskningsproposition. Ledorden är excellens, innovation och internationalisering. Incitamenten som ges till universiteten är viktiga för de enskilda forskarna, men också på samhällsnivå. Om drivkrafterna i akademin, till exempel i form av meritering genom publicering i internationella topptidskrifter, leder till excellenta och internationella forskare i elfenbenstorn minskar antagligen viljan att finansiera forskningen med skattemedel. Sådana tendenser syns troligen först i samhällsvetenskapen. Så hur ser det ut i akademin – vilka krafter

    ESO-rapport: Hälften censurerar sina åsikter

    Ett öppet debattklimat förutsätter att människor inte räds att bli straffade för sina åsikter. Men en ny ESO-rapport finner att många lägger band på sina åsiktsyttringar av rädsla för att väcka anstöt. Särskilt gäller detta högerväljare.- Vi finner att självcensur är vanligt förekommande i Sverige och utgör en svaghet i demokratin. Därutöver visar vår studie att det finns en vänster-höger-dimension i fenomenet självcensur. Allra vanligast är det att personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna censurerar sina åsikter, säger Sten Widmalm som tillsammans med Thomas Persson och André

    Pressinbjudan: Hotas demokratin av självcensur?

    Ett levande demokratiskt samtal förutsätter att medborgare praktiserar sin yttrandefrihet. Men i vilken grad upplever svenskar att de lägger band på sina åsiktsyttringar av rädsla för att väcka anstöt? Och vilka konsekvenser kan ett inskränkt debattklimat få för journalistiken?I en ny rapport till ESO, Talande tystnad?, undersöker statsvetarna Sten Widmalm, Thomas Persson och André Casselbrant fenomenet självcensur. Genom att fråga respondenter huruvida de avstår från att uttrycka sina åsikter av rädsla för att väcka anstöt utvinns en bild av självcensurens omfattning i Sverige. Vem

    Pressinbjudan: Kriminalisering av narkotikabruk – vad säger forskningen?

    När eget bruk av narkotika kriminaliserades 1988 var syftet att stävja problem med narkotika genom att markera samhällets avståndstagande. Men har kriminaliseringen och efterföljande straffskärpningar uppnått detta syfte?I en ny rapport till ESO, Bruk och straff, undersöker Felipe Estrada, Albin Stenström och Henrik Tham en hörnsten i svensk narkotikapolitik: kriminaliseringen av eget bruk. Rapporten är en kunskapsöversikt som visar hur indikatorer över narkotikarelaterade problem utvecklats sedan lagförändringen. Författarna gör också en utblick rörande politiken i andra länder och vad vi

    Bättre utslussning behövs för att minska återfallen i ungdomsbrott

    I Tidöavtalet finns en överenskommelse om krafttag mot ungdomsbrottsligheten. Risken med hårdare tag är att alla straffade drabbas negativt när en mindre grupp kriminella får sätta normen för hela ungdomsvården visar en ny ESO-rapport.- Om säkerheten får absolut företräde framför mer behandlingsinriktad, öppen, verksamhet, finns en risk att majoriteten av de intagna får det sämre och utslussningen och återanpassningen blir lidande, säger kriminologiprofessor Tove Pettersson som skrivit rapporten. Unga mellan 15 och 17 år som begår allvarliga brott placeras i regel inte i fängelse utan på

    Pressinbjudan: Hur kan brottsliga banor brytas?

    I Tidöavtalet aviseras krafttag mot ungdomsbrottsligheten och ett aktuellt förslag är att ersätta Statens institutionsstyrelses (Sis) slutenvårdsplatser med ungdomsfängelser i Kriminalvårdens regi. Ungdomar, 15–17 år, som döms till frihetsberövande påföljder är i allmänhet tungt belastade med ett stort behov av stöd på olika områden, inte minst i skolan. Utan behandling och utslussning kan de ha svårare att anpassa sig till samhället. När röster höjs för hårdare tag är frågan vad som fungerar bäst – järnhandskar eller Lovikkavantar?I en ny rapport till ESO, Tuffa tag och tillit, undersöker

    Goda skolframgångar hos unga med utländsk bakgrund

    En ny ESO-rapport visar att det går bra i skolan för en majoritet av unga med utländsk bakgrund, trots de i många fall sämre studieförutsättningarna. Unga med utländsk bakgrund har ofta höga ambitioner och ett stort skolengagemang. Störst svårigheter har de som kommit till Sverige senare i barndomen.I ESO-rapporten Karriärer och barriärer analyserar Carina Mood och Jan O. Jonsson hur skolgången ser ut för gruppen unga med utländsk bakgrund och deras tidiga arbetsmarknadsetablering. Författarna har i huvudsak följt personer födda 1996 fram till  25-årsåldern. I analysen särskiljs om personen

    Pressinbjudan: Hur går det i skolan för unga med utländsk bakgrund?

    I en ny rapport till ESO Karriärer och barriärer analyserar Jan O. Jonsson och Carina Mood hur skolgången och den tidiga arbetsmarknadsetableringen ser ut för unga med utländsk bakgrund samt olika faktorer som kan vara av betydelse för det. Rapporten bygger på data för en kohort – personer födda 1996 – som författarna följer upp till 25 års ålder.Vid seminariet presenteras rapporten, följt av kommentarer och en paneldiskussion. Frågor som kommer att diskuteras är bland annat: · Har elever med utländsk bakgrund svaga skolprestationer? · Vilken betydelse har ungas språkmiljö för

    EU tar täten i arbetet mot klimatförändringar

    EU:s nya klimatlagstiftning innebär att unionen växlat upp sina ambitioner på klimatområdet rejält. För att komma i takt med EU måste Sverige nu se över de nationella målen och värdera nyttan av att ”gå före” i klimatpolitiken.Med reformpaketet Fit for 55 visar EU hur unionens mål om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 (jämfört med 1990) och att unionen ska vara klimatneutral 2050 ska uppnås. - Den nya EU-lagstiftningen innebär att de svenska klimatmålen måste ses över och delvis skärpas, menar Magnus Nilsson som skrivit en ny rapport till ESO,

    Pressinbjudan: Innebär EU:s nya klimatpolitik att de svenska klimatmålen är överspelade?

    Genom EU:s klimatlag och reformpaketet Fit for 55 har EU:s regeringar och Europaparlamentet beslutat om skärpta klimatmål som ska minska unionens utsläpp av växthusgaser i linje med Parisavtalet. Den svenska klimatpolitiken sägs ofta vara unikt ambitiös men eftersom det nu finns avgörande skillnader mellan Sveriges och EU:s målformuleringar är frågan om detta fortfarande gäller eller om de svenska klimatmålen har förlorat sin relevans.I en ny rapport till ESO, Temperaturhöjning i klimatpolitiken, beskriver Magnus Nilsson de huvudsakliga delarna i EU:s nya klimatpaket Fit for 55 och jämför

    Männens inträde i kvinnodominerade yrken sackar efter

    En ny ESO-rapport visar att könssammansättningen i utbildningsväsendet och i arbetslivet på en övergripande nivå har blivit jämnare. Men fortfarande finns vissa utbildningar och yrken som starkt domineras av ett kön och där det mönstret snarare har förstärkts.Att verka för en jämnare könssammansättning i utbildning och arbetsliv har länge varit en central del i jämställdhetspolitiken. I ESO-rapporten Fritt valt arbete? under­söker Karin Halldén och Anders Stenberg hur könssammansättningen har förändrats i dessa avseenden under de senaste 50 åren. - Förutom att det är angeläget att män

    Pressinbjudan: Hur könsbalanserad är svensk utbildning och arbetsmarknad?

    I en ny rapport till ESO Fritt valt arbete? undersöker Karin Halldén och Anders Stenberg hur könssegregeringen i utbildning och arbete har förändrats under det senaste halvseklet. Författarna belyser utvecklingen inom olika utbildningsinriktningar på gymnasiet och i högskolan, samt inom olika yrken.Vid seminariet presenteras rapporten, följt av kommentarer från forskare och experter samt en paneldiskussion. Frågor som kommer att diskuteras är bland annat: · Hur jämställda är vi egentligen när det kommer till utbildning och arbete? · Betyder sammansättningen av män och kvinnor på en

    ESO-rapport: Svenska arbetsmarknadsmodellen ger större inkomstskillnader i kris

    Regeringens stödpaket under coronakrisen dämpade fallet i löntagarnas inkomster och ökningen i inkomstskillnader, visar en ny ESO-rapport. När den svenska arbetsmarknadsnormen med rätt till heltid men risk för arbetslöshet jämförs med en variant med större flexibilitet framgår att inkomstskillnaderna i det svenska systemet ökar mer i kristider.Ett av de mest omfattande stöden under pandemin var stödet vid korttidsarbete, som syftade till att motverka uppsägningar. Eftersom heltid är normen på den svenska arbetsmarknaden kan ett statligt korttidsstöd vara användbart för att överbrygga

    Kris i ekonomin – vad lärde vi oss av pandemin?

    I en ny rapport till ESO, Pandemin och pengarna, studerar Nikolay Angelov och Daniel Waldenström pandemins och stödpolitikens ekonomiska effekter på hushåll och företag i Sverige. I sina analyser använder författarna registerdata över individer och företag med mycket kort tidsfördröjning. Vid seminariet presenteras rapporten, sedan följer ett samtal med experter och forskare. Frågor som kommer att diskuteras är bland annat:· Vilka politiska åtgärder borde användas igen vid framtida ekonomiska kriser? · Förvärrades krisen av den svenska arbetsmarknadsmodellen? · Kan konjunkturanalys

    Fri elhandel ger lägre energipriser över tid

    Att sänka det svenska elpriset genom att begränsa utrikeshandeln med el är både olämpligt och otillåtet. Tvärtom bör Sverige satsa på att bygga ut utrikesförbindelserna menar Bo Diczfalusy och Cecilia Hellner i en ny rapport till ESO.Förra årets rekordpriser på el gav upphov till flera förslag på hur priset skulle kunna minskas, till exempel genom att begränsa exporten av el eller att använda olika prissättningsmodeller för inrikes-el och utrikes-el. - Det är viktigt att komma ihåg att EU:s lagstiftning förhindrar Sverige från att varaktigt minska handeln med el. Framför allt är det

    Pressinbjudan: Fria flöden eller klippta kablar?

    I en ny rapport till ESO, Handel med stor effekt, diskuterar Bo Diczfalusy och Cecilia Hellner möjligheten att genom politiska beslut begränsa utrikeshandeln med el och vilka konsekvenser det kan få. Med hjälp av en dynamisk modell av hela Sveriges energisystem som sträcker sig fram till 2050 analyseras de potentiella effekterna av en fullständig eller partiell begränsning i handeln. Vid seminariet presenteras rapporten, sedan följer ett samtal mellan experter och forskare. Frågor som kommer att diskuteras är bland annat:· Kan Sverige överhuvudtaget sluta exportera och importera el? ·

    Hela samhället måste försvåra för organiserad brottslighet

    Skjutningar och sprängningar har blivit vardagsmat i Sverige. Nu krävs åtgärder som minskar den organiserade brottslighetens handlingsutrymme, exempelvis särskilda insatser riktade mot den kriminella ekonomin.Nyckeln till att komma åt den organserade brottsligheten är att göra det svårt för brottslingarna att organisera sig. Det menar Hernan Mondani och Amir Rostami i en ny rapport till ESO, Kriminella på kartan, där de studerat brottsutvecklingen i Sverige 2011–16 med särskilt fokus på den geografiska dimensionen av den organiserade brottsligheten. - Organiserad brottslighet förekommer

    Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
    Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
    Tillbaka till sidans topp

    Prenumerera