ESO-rapport: Svenska arbetsmarknadsmodellen ger större inkomstskillnader i kris

Regeringens stödpaket under coronakrisen dämpade fallet i löntagarnas inkomster och ökningen i inkomstskillnader, visar en ny ESO-rapport. När den svenska arbetsmarknadsnormen med rätt till heltid men risk för arbetslöshet jämförs med en variant med större flexibilitet framgår att inkomstskillnaderna i det svenska systemet ökar mer i kristider.

Ett av de mest omfattande stöden under pandemin var stödet vid korttidsarbete, som syftade till att motverka uppsägningar. Eftersom heltid är normen på den svenska arbetsmarknaden kan ett statligt korttidsstöd vara användbart för att överbrygga krisers effekter, finner Nikolay Angelov och Daniel Waldenström i den nya ESO-rapporten Pandemin och pengarna.

- Vår analys visar att stödet hade stor inverkan på löntagarnas inkomster, framför allt bland låg- och medelinkomsttagare, säger Nikolay Angelov.

I rapporten beräknas inkomstspridningen vid olika tidpunkter under pandemin. Rapporten visar en tydlig ökning av inkomstskillnaderna fram till mitten av 2021, då trenden vände. Rapporten visar hur inkomstskillnaderna hade blivit utan regeringens stödpaket, både för en svensk arbetsmarknadsmodell och en alternativ modell med större arbetstidsflexibilitet.

-  Den svenska modellen med rätt till heltid och med liten flexibilitet i arbetstid leder till större ökning av inkomstskillnader under ekonomiska kriser, säger Daniel Waldenström.

Beräkningarna i rapporten bygger på Skatteverkets register över skatteinbetalningar och arbetsinkomster. Författarna menar att dessa borde användas i högre utsträckning för att minska tidsfördröjningen i analyser av det ekonomiska läget.

Seminariet går att ta del av i efterhand på expertgruppens hemsida www.eso.expertgrupp.se.

För frågor och mer information, kontakta någon av författarna, tel. 072-209 46 27 (Nikolay Angelov), 070-491 60 82 (Daniel Waldenström) eller kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) breddar och fördjupar underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. Genom oberoende studier bidrar ESO till samhällsdebatten och blir en brygga mellan forskning och politik. ESO är en kommitté under Finansdepartementet.
www.eso.expertgrupp.se