Många nyanlända kvinnor nås inte av integrationsinsatser

Majoriteten av kvinnor som invandrar till Sverige gör det av familjeskäl. De är varken flyktingar eller arbetskraftsinvandrare och många av dem nås inte av samhällets integrationsinsatser.

Det tar längre tid för utrikes födda kvinnor än för utrikes födda män att komma in på den svenska arbetsmarknaden. En anledning kan vara grunden för bosättningen i Sverige.

– Orsaken till invandringen skiljer sig mellan kvinnor och män. Generellt kan man säga att män kommer som lyktingar eller för att arbeta, medan kvinnor oftast invandrar för att bilda familj med någon som redan är bosatt i Sverige, säger Elin Landell, författare till rapporten Försörjning med fördröjning.

I den nya rapporten till ESO undersöker Landell om det finns särskilda hinder som gör att kvinnor förvärvsarbetar i betydligt lägre utsträckning än män den första tiden i Sverige. Hon finner bland annat att barn i förskoleåldern fördröjer kvinnornas inträde på arbetsmarknaden och att det finns en samvariation mellan chansen att förvärvsarbeta och att tidigt börja på SFI och skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Kunskapen om arbetsmarknadsetableringen för kvinnor som invandrar av familjeskäl är begränsad och insatserna för att underlätta deras integration i arbetsliv och samhälle är mindre än för flyktingar och deras anhöriga. De här kvinnorna förväntas i stor utsträckning klara sitt inträde på arbetsmarknaden själva.

– Kvinnor som inte omfattas av etableringsprogrammet löper särskilt stor risk att hamna i långvarigt utanförskap. För att öka utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsintegration måste alla kvinnor nås, oavsett skäl för bosättning, betonar Elin Landell.

Rapporten presenteras och diskuteras vid ett seminarium i dag kl. 9.00–12.00. Det kan följas via ESO:s hemsida www.eso.expertgrupp.se.

För frågor om rapporten kontakta Elin Landell, tel. 076–811 33 90. För ytterligare information om ESO:s verksamhet, kontakta kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) breddar och fördjupar underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. Genom oberoende studier bidrar ESO till samhällsdebatten och blir en brygga mellan forskning och politik. ESO är en kommitté under Finansdepartementet.