Nej till ytterligare beskattning av finansbranschen

Finansförbundet avvisar regeringens förslag om en höjd avgift till resolutionsreserven. Det finns inga förhöjda risker i det finansiella systemet som motiverar en ytterligare höjning, skriver Finansförbundet i sitt remissvar.

Efter att ha fått hård kritik mot den föreslagna bankskatten föreslår regeringen i stället en höjning av avgifterna till den så kallade resolutionsreserven. Förslaget presenterades samtidigt som regeringen meddelade att man inte gett upp tanken på en bankskatt utan att man avser att återkomma med ett nytt modifierat förslag.

Finansförbundet är mycket kritiskt till förslaget och till regeringens agerande.

–       Det var ett klokt beslut av regeringen att dra tillbaka sitt första förslag om bankskatt. Tyvärr återkommer man i stället med ett dubbelt så dåligt förslag genom att både höja avgiften till resolutionsfonden samtidigt som man meddelar att bankskatten kommer att införas i en annan form längre fram, säger Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.

I sitt remissvar påpekar Finansförbundet också att Sverige redan idag har en större resolutionsreserv och högre avgifter än de flesta andra länderna inom EU. Dessutom har Sverige en starkare stabilitetsfond samt ett starkare insättningsgarantisystem än övriga EU-länder. Till skillnad från de flesta andra EU-länder avser den svenska regeringen dock inte att låta inbetalda medel stanna kvar i fonden utan gå direkt in i statsbudgeten.

–       Självklart ska de pengar som bankerna betalar in till fonden sparas för eventuella finanskriser. Inte användas till att finansiera andra statliga utgiftsposter. Ett sådant förfarande motverkar hela syftet med systemet med olika buffertfonder som skydd mot finansiella kriser, säger Ulrika Boëthius.

Taggar: