Fortsatt stora skillnader i hälsa

Hälsoskillnaderna mellan personer som har hög respektive låg utbildningsnivå fortsätter att vara stora i Sverige, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Skillnaderna i hälsa bidrar till att personer med låg utbildning lever kortare liv, trots att mycket av ohälsan går att förebygga och åtgärda.

Folkhälsomyndigheten överlämnar i dag Folkhälsans utveckling – årsrapport 2017 till regeringen.

Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv. De flesta har det bra och skattar sin hälsa som god, och på flera sätt förbättras hälsoläget i befolkningen. Dödligheten minskar i både hjärt-kärlsjukdom och de fyra vanligaste formerna av cancer, med undantag för lungcancer bland kvinnor, enligt rapporten.

Ökande psykisk ohälsa

Samtidigt finns det tecken på att den psykiska ohälsan ökar, i synnerhet bland unga och bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå.

Figur 1 Andelen invånare i åldern 16–84 år med nedsatt psykiskt välbefinnande (procent), totalt och fördelat på ålder, under perioden 2006–2016.

– För fysisk hälsa ser vi att flera riskfaktorer ökar, som övervikt och fetma, och allt fler uppger att de har högt blodtryck, säger Fatima Azerkan, utredare på Folkhälsomyndigheten som har lett arbetet med rapporten.

Drygt hälften av befolkningen i åldern 16–84 år har nu övervikt eller fetma.

Utbildningsnivå kopplas till hälsa

Tydliga skillnader i hälsa ses mellan olika grupper i befolkningen, främst mellan personer med olika utbildningsnivå. Ohälsan – både fysisk och psykisk ohälsa – är nästan genomgående större, och medellivslängden kortare, bland personer som saknar gymnasial utbildning jämfört med personer som har en utbildning på eftergymnasial nivå.

Figur 2. Andel invånare i åldern 16–84 år som uppger att deras hälsa är bra eller mycket bra (procent), totalt och fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2016.

Hälsa stärker samhällets utveckling

– En god och jämlik hälsa är en grundförutsättning för samhällets utveckling. Vår rapport visar att det behövs fortsatt kraftfulla satsningar på folkhälsan i Sverige och arbetet måste bli en viktig del i all samhällsplanering, säger Johan Carlson generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

Myndighetens årsrapport redovisar skillnader i hälsa utifrån kön, ålder och utbildningsnivå. Det finns andra grupper i befolkningen som av olika skäl också har sämre förutsättningar för god hälsa och därmed kan sägas vara utsatta, exempelvis personer med funktionsnedsättning, homosexuella, bisexuella, transpersoner, flyktingar och personer tillhörande någon av de fem nationella minoriteterna i Sverige.

Webbsidorna Folkhälsans utveckling uppdateras nu med nya data och fler indikatorer och blir åter tillgängliga den 26 april.

Kort om levnadsvanor och livsvillkor:

• Det är positivt för folkhälsan att andelen personer som riskkonsumerar alkohol (17 procent) och röker tobak dagligen (9 procent) minskar i befolkningen 16–84 år.
• Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Mot den bakgrunden är det oroande att andelen elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasiet bara var 87 procent 2016, och att endast 69 procent av gymnasieeleverna tar examen inom 4 år.