Fyra gånger mer antibiotikaresistens år 2050

Om drygt tio år kan vi räkna med dubbelt så många anmälda fall av antibiotikaresistens i Sverige som i dag – och mer än fyra gånger så många år 2050. Det visar nya prognoser från Folkhälsomyndigheten.

Ökad resistens mot antibiotika leder till att det blir svårare att behandla och bota olika former av infektioner orsakade av bakterier. Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag beräknat framtida kostnader och andra konsekvenser av antibiotikaresistens för människor i Sverige. Prognoserna för 2030 och 2050 har räknats fram med hjälp av befintlig statistik som bearbetats i en särskilt framtagen simuleringsmodell.

– Antalet anmälningspliktiga fall av antibiotikaresistenta bakterier kommer att öka. Det får stora konsekvenser både för utsatta riskgrupper och för samhället i stort, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Prognoserna visar bland annat:

  • 2016 rapporterades drygt 15 500 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige. 2030 har antalet fördubblats, enligt prognosen. 2050 tros antalet fall vara drygt 70 000, det vill säga mer än fyra gånger fler än idag.
  • Antibiotikaresistens ger högre kostnader för vård och behandling. Den årliga merkostnaden för infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier blir ungefär 400 miljoner kronor 2030 och drygt 600 miljoner kronor 2050, jämfört med om motsvarande infektioner hade orsakats av antibiotikakänsliga bakterier.
  • Sammanlagt kommer antibiotikaresistensen ha kostat samhället cirka 16 miljarder kronor från 2018 till 2050. Summan kan jämföras med kostnaden för 187 000 höftledsoperationer. Idag utförs runt 18 000 höftledsoperationer i Sverige varje år. Kostnaderna avser både direkta sjukvårdskostnader och indirekta kostnader för samhället i form av produktionsbortfall.

Folkhälsomyndighetens rapport visar att det aktiva arbetet för att bromsa utvecklingen måste fortsätta men framför allt intensifieras.

– Vi har en god vaccinationstäckning, klok användning av antibiotika och väl fungerande hygienrutiner inom vården i Sverige och det gör att vi har lättare att bromsa utvecklingen här än många andra länder. Men det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Det här är ett arbete som kräver ytterligare och kontinuerliga insatser och resurser, säger Malin Grape.

Kontakt:

Malin Grape tel 010-205 2456

Presstjänst tel 010-205 2100

Om oss

Vi är en nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor.