Insatser krävs om målet att sluta hälsoklyftorna ska nås

De påverkbara skillnaderna i hälsa ska vara borta inom en generation, är det övergripande målet för Sveriges folkhälsopolitik. Om det målet ska nås krävs insatser – för utvecklingen nu går i flera avseenden åt motsatt håll. Det framkommer i Folkhälsomyndighetens årsrapport Folkhälsans utveckling 2019.

Folkhälsomyndigheten följer folkhälsans utveckling. Resultaten sammanställs varje år i en rapport som lämnas till regeringen.

Folkhälsan i Sverige är fortsatt god i ett internationellt perspektiv, och för stora delar av befolkningen har utvecklingen varit positiv. Under 2006–2017 sjönk den förtida dödligheten och medellivslängden ökade med 1,6 år i genomsnitt.

Men skillnader i både hälsa, levnadsvanor och livsvillkor syns mellan både män och kvinnor, och mellan olika socioekonomiska grupper, för de flesta mått på hälsan och faktorer som kan påverka hälsan, visar årsrapporten. Personer med förgymnasial utbildningsnivå dör tidigare i hjärt-kärlsjukdomar, cancer och suicid jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och den allmänna självskattade hälsan är sämre.

– Om de här skillnaderna minskade skulle det vara en stor vinst, både i form av minskat lidande för individer men också en vinst för samhället, genom exempelvis minskade kostnader för sjukvård och sjukfrånvaro, säger Karin Engström, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Årsrapporten visar att vissa skillnader mellan olika grupper ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå under 2006–2017. Skillnaderna ökar också när det gäller andel elever som går ut nian med behörighet till gymnasiet.

Förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor i befolkningen går att påverka med politiska beslut.

– Sådana beslut krävs nu för att vända den utveckling mot ökande hälsoklyftor i framtiden som vi ser i dag. Det är viktigt att folkhälsoperspektivet genomsyrar beslut inom alla områden, säger Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

Det övergripande målet för Sveriges folkhälsopolitik, som riksdagen antog i juni 2018, är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation, 30 år.

Några resultat i korthet

• Medellivslängden ökar i Sverige för alla grupper, med undantag för kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå. År 2017 var den återstående medellivslängden vid födseln 80,7 år för män och 84,1 år för kvinnor.
• Andelen dagligrökare är 7 procent, en halvering sedan 2006, men med oförändrat stora skillnader mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.
• Socioekonomisk bakgrund påverkar även risken att drabbas av olika infektionssjukdomar.
• Övervikt och fetma har ökat, från 46 till 51 procent av befolkningen mellan 2006 och 2018. Fetma är vanligare bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (22 procent) än bland personer med eftergymnasial (12 procent).
• Psykisk ohälsa är ett fortsatt stort folkhälsoproblem. Suicid är mer än dubbelt så vanligt i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå (23 per 100 000 invånare) jämfört med eftergymnasial (10 per 100 000 invånare).
• Spädbarnsdödligheten är mycket låg i Sverige, men dödligheten under det första levnadsåret är mer än dubbelt så hög bland spädbarn vars föräldrar har förgymnasial utbildningsnivå jämfört med spädbarn vars föräldrar har eftergymnasial utbildningsnivå.

Läs mer

Folkhälsans utveckling – årsrapport 2019

Kontakt

Karin Engström: karin.engstrom@folkhalsomyndigheten.se eller 010-205 2137

Johan Carlson, nås via presstjänst: media@folkhalsomyndigheten.se eller 010-205 2100