Sjukvården kan spara miljarder på att satsa mot antibiotikaresistens
Resistenta bakterier är inte bara ett hot mot människors liv och hälsa. De beräknas också kosta sjukvården minst fem miljarder kronor fram till år 2024 i direkta kostnader för patientvård. Det visar nya beräkningar från Folkhälsomyndigheten.
Sjukvårdens direkta resistenskostnader för patientvård och smittspårning landar på minst fem miljarder kronor fram till år 2024. Men bara om Sverige lyckas behålla den jämförelsevis långsamma ökningstakt av resistenta bakterier som vi har i dag.
– Det är otroligt viktigt att hälso- och sjukvården agerar för en långsiktigt hållbar situation. Genom att fortsätta arbeta förebyggande mot resistenta bakterier i Sverige kan vi undvika mycket stora kostnader i framtiden, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Dyrt att inte förebygga
Folkhälsomyndigheten har också undersökt vad det skulle kosta om resistensutvecklingen förvärras, så att Sverige år 2024 hamnar på samma nivåer av resistenta bakterier som är ett faktum i andra länder i dag. Blir läget som i Tyskland fördubblas de direkta kostnaderna till 10 miljarder kronor. Blir det som i Italien mer än femfaldigas de till 28 miljarder kronor.
Beräkningsmodellen är den första i sitt slag i världen och har redan rönt internationellt intresse. Den är framtagen för att beräkna sjukvårdens direkta kostnader för resistenta bakterier från 2015 fram till år 2024. De direkta kostnaderna är dyrare läkemedel, längre vårdtider och smittspårning. Beräkningen visar på en miniminivå och syftet är att ge underlag för att kunna planera inför framtiden.
Patienterna drabbas mest
Nu ska modellen utvecklas till att även ta med indirekta kostnader för att uppskatta den totala kostnaden för sjukvården och samhället. Indirekta kostnader är bland annat produktionsbortfall i samband med ökad sjukdomsbörda och konsekvenser av smittspridning, som stängda vårdavdelningar och inställda operationer.
– I slutändan är det ändå patienterna som drabbas av de största konsekvenserna när antibiotika inte fungerar, i form av extra lidande, ökad sjuklighet och dödlighet, säger Malin Grape.
Fakta:
Folkhälsomyndighetens modell bygger på verkliga data från sjukvården och innehåller:
- Endast den antibiotikaresistens som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och som övervakas på europeisk nivå. Bland dessa bakterier finns MRSA, ESBL, PNSP och VRE .
- Den vård som tillkommer utöver standardsjukvård av infektioner med motsvarande känsliga bakterier exempelvis i form av fler sjukvårdsbesök, slutenvårdsdygn och smittspårningar.
Läs mer:
Läs mer om antibiotikaresistens
Kontakt:
Malin Grape, enhetschef Folkhälsomyndigheten, tel 010-205 2456
Presstjänst, tel 010-205 2100
