Skillnader i hälsa påverkar samhällets utveckling

Folkhälsan i Sverige är god i ett internationellt perspektiv och utvecklas positivt för de allra flesta. Men på vissa områden går utvecklingen åt fel håll, och skillnader mellan personer med olika utbildningsnivå har ökat den senaste elvaårsperioden. Det visar Folkhälsomyndighetens nya årsrapport.

De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation, är ett av regeringens mål. Det återkommer i de globala målen och Agenda 2030 för hållbar utveckling, där världens länder har åtagit sig att bekämpa ojämlikheter både inom och mellan länder.

Folkhälsan i Sverige är i ett internationellt perspektiv god och den utvecklas också överlag positivt, visar Folkhälsomyndighetens årsrapport 2018. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika grupper.

– I dag är förutsättningarna till en god hälsa inte jämnt fördelade i befolkningen. Förutsättningarna behöver förbättras särskilt för dem med sämst hälsa, säger Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

Ojämlikheten i hälsa visar sig bland annat i medellivslängd. Skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder är 6,2 år mellan personer med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna har ökat mellan 2006 och 2016.

Personer med lägre utbildningsnivå rapporterar även stillasittande fritid och daglig rökning i högre utsträckning. Samma skillnader syns för övervikt och fetma som är vanligare hos personer med lägre utbildningsnivå. Övervikt och fetma, som ökar risken för sjukdomar och sämre hälsa, är dessutom vanligare bland män (58 procent) än kvinnor (44 procent).

– Det är ingen naturlag med dessa systematiska skillnader mellan olika grupper, det är skillnader som ofta går att påverka med hjälp av samhälleliga insatser. Och det gäller att satsa mer på det förebyggande arbetet, på insatser som kan förhindra sjukdom och ohälsa, säger Johan Carlson.

Årsrapporten visar också att psykisk ohälsa är ett fortsatt stort folkhälsoproblem. Särskilt tydligt är det att kvinnor rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Suicid är däremot vanligare bland män, och bland personer med förgymnasial utbildningsnivå.

– God hälsa är det viktigaste i livet för de flesta människor. En god folkhälsa, och förutsättningar till en god hälsa på lika villkor i befolkningen, stärker hela samhällets utveckling, säger Johan Carlson.

Kontakt:

Johan Carlson, nås via presstjänsten tel 010-205 2100

Karin Engström, utredare och projektledare tel 010-205 2137