Äldres förmåga att tugga kartläggs i forskningsprojekt
I en pågående forskningsstudie undersöker Per Elgestad Stjernfeldt, doktorand och tandläkare på Folktandvården Stockholm, tuggförmågan hos äldre personer. En nyligen publicerad artikel från en första delstudie visar att behovet av fortsatt forskning på området är stort.
Sverige har en åldrande befolkning. Tandhälsan hos äldre personer har över tid förbättrats och en allt större andel har kvar många av sina tänder hela livet. Behovet av tandvård är ofta stort hos äldre personer, särskilt hos de mest sköra individerna. Äldre personer som har förlorat sina tänder beskriver ofta att de har problem att tugga maten. För tandvården är det därför en viktig uppgift att försöka återställa, eller åtminstone bevara, tuggförmågan hos dessa patienter.
Tidigare forskning har visat på möjliga samband mellan tuggförmåga och kognitiv funktion, kost och skörhet. I en pågående forskningsstudie undersöker Per Elgestad Stjernfeldt, doktorand och tandläkare på Folktandvården Stockholm, nu objektiv och subjektivt upplevd tuggförmåga hos äldre personer. En nyligen publicerad artikel från en första delstudie visar att behovet av att utveckla pålitliga kliniska metoder som skattar tuggförmåga och bettfunktion är stort.
Mål att öka kunskapen om äldre personers tuggförmåga
Per Elgestad Stjernfeldt är tandläkare på Folktandvården Medicinsk tandvård Stockholms sjukhem och doktorand vid Karolinska Institutet. Hans forskning handlar om att belysa vilka objektiva och subjektiva faktorer som påverkar äldre individers tuggförmåga. Syftet är att öka kunskapen för att dels kunna hjälpa tandvården att välja vilken typ av protetisk behandling som är mest effektivt i det individuella patientfallet, dels kunna avgöra vilka åtgärder som bör prioriteras för att bevara eller förbättra tuggförmågan. Per Elgestad Stjernfeldts forskningsprojekt består av tre delstudier.
– En systematisk utvärdering av objektiva metoder och instrument som skattar äldre patienters tuggfunktion, säger tandläkaren Per Elgestad Stjernfeldt om första delstudien i sitt forskningsprojekt.
Det finns idag flera metoder för att kunna mäta eller skatta tuggfunktion. Med tuggfunktion menas den objektiva förmågan att kunna finfördela eller blanda matbolus, till skillnad från begreppet tuggförmåga som inbegriper både objektiv och subjektiv funktion. Finfördelning av matbolus kan till exempel mätas genom att partikelstorlek av bearbetad testföda analyseras och därigenom kan tuggfunktionen skattas. Andra metoder riktar istället in sig på att analysera hur väl testföda bearbetas och blandas. Detta kan till exempel utföras med flerfärgade tuggummin eller paraffinvax.
Systematisk översikt publicerad
Syftet med översiktsstudien är att identifiera alla sådana metoder som publicerats och utvärdera hur bra de är för att sedan kunna välja de bästa metoderna för framtida kliniska studier. Att använda sig av en bra metod är också viktigt vid utvärdering av protetiska behandlingar och funktion. Den systematiska översikten är genomförd och artikeln publicerades i Clinical and experimental dental research den 31 januari 2019. Den finns nu även på Pubmed:
Systematic review of measurement properties of methods for objectively assessing masticatory performance
Författare till artikeln är Per Elgestad Stjernfeldt, Petteri Sjögren, Inger Wårdh och Anne-Marie Boström.
Resultatet pekar på behov av fortsatt forskning
Den systematiska litteratursökningen gav nära 10 000 artiklar. 46 inkluderades i analysen. Dessa utvärderade mätegenskaper hos olika metoder som används för att skatta tuggfunktion. De mätegenskaper som utvärderades var konstrukt-validitet, kriterie-validitet, reliabilitet, mätfel och mottaglighet. Delstudien har sammanfattningsvis kommit fram till att det idag inte finns någon publicerad metod som blivit utvärderad utifrån alla dessa mätegenskaper. Det finns heller ingen metod som är applicerbar i en klinisk miljö eller som diagnostiskt test för att utvärdera tuggfunktion.
Det utvecklas hela tiden nya metoder men tyvärr utvärderas de inte i tillräcklig utsträckning. Fler studier som utvärderar befintliga metoders mätegenskaper bör prioriteras framför att utveckla nya metoder. I den systematiska översikten tycks tvåfärgstuggummi som blandas under tuggning och sedan analyseras med digital analys eller visuellt färgindex, ha starkast bevisvärde för mätegenskaperna validitet och reliabilitet.
Upplevd tuggförmåga och kliniska studier nästa steg
I den andra delstudien i forskningsprojektet har forskarteamet nu genomfört djupintervjuer om tuggförmåga enligt kvalitativ metodik. Informanterna som inkluderats var individer 65 år eller äldre. Förhoppningen är att dessa intervjuer kommer att ge nya insikter i hur äldre individer upplever sin tuggförmåga och belysa faktorer som är av vikt och som kanske förbisetts av forskare/kliniker.
Eftersom forskning har visat att det inte finns något samband mellan vad kliniker objektivt uppskattar tuggförmågan att vara och vad patienten verkligen tycker, kanske andra aspekter bör uppmärksammas. Resultaten av intervjuerna kommer också ge kunskap om hur frågeformulär vid skattning av tuggförmåga i kliniska studier bör utformas.
Den tredje och sista delstudien i Per Elgestad Stjernfeldts forskningsprojekt kommer att vara en klinisk studie som ska undersöka både objektiv och subjektiv tuggförmåga och belysa hur dessa relaterar till varandra och andra aspekter som till exempel nutrition.
Taggar:
