Försämrad tuggfunktion en möjlig riskmarkör för demens
I en pågående forskningsstudie undersöker Per Elgestad Stjernfeldt, tandläkare på Folktandvården Stockholm, tuggförmågan hos äldre personer. En nyligen publicerad artikel visar att en försämrad tuggfunktion är en riskmarkör för försämring av vissa kognitiva förmågor.
– Studien som bygger på uppgifter från det svenska tvillingregistret visar att försämrad tuggfunktion inte är förknippad med demenssjukdom, men med nedgång i vissa kognitiva förmågor. Den visar också att fortsatt forskning om orsakssamband behövs, säger Per Elgestad Stjernfeldt
Sverige har en åldrande befolkning. Tandhälsan hos äldre personer har över tid förbättrats och en allt större andel har kvar många av sina tänder hela livet. Behovet av tandvård är ofta stort hos äldre personer, särskilt hos de mest sköra individerna.
Tidigare forskning har visat på möjliga samband mellan tuggförmåga och kognitiv funktion, kost och skörhet. I en pågående forskningsstudie undersöker Per Elgestad Stjernfeldt, tandläkare på Folktandvården Stockholm och doktorand vid Karolinska Institutet, objektiv och subjektivt upplevd tuggförmåga hos äldre personer.
Långtidsstudie med uppgifter från tvillingregister
Den nyligen publicerade vetenskapliga artikeln ”The relation of poor mastication with cognition and dementia risk: a population-based longitudinal study” bygger på en longitudinell studie där forskargruppen har undersökt tuggfunktion och dess effekt på demensutveckling och andra kognitiva egenskaper. 544 individer, femtio år eller äldre, har följts under en tidsperiod av tjugotvå år. Uppgifterna kommer från det svenska tvillingregistret.
Tuggfunktion uppskattades med det så kallade Eichners index, som används som ett mått på hur väl en individ kan tugga. Resultatet från studien visade inget samband mellan tuggfunktion och demensutveckling. Däremot kunde man se ett samband mellan minskat antal tuggkontakter och en tilltagande kognitiv nedgång i spatialt minne och flödesintelligens.
Läs artikeln här:
The relation of poor mastication with cognition and dementia risk: a population-based longitudinal study
Fortsatt forskning om tuggfunktion och minne behövs
Intressant i sammanhanget är att djurstudier tidigare visat ett kausalt samband mellan tuggfunktion och just spatialt minne. Dock har ett sådant samband ännu inte kunnat påvisas hos människa. Följaktligen kan man inte utifrån denna studie säga att en försämrad tuggfunktion är en riskfaktor för demensutveckling. Däremot pekar studien mot att försämrad tuggfunktion möjligtvis är en riskmarkör, då det är förknippat med demenssjukdom men utan att något orsakssamband är bevisat.
Flera tidigare studier har försökt att påvisa ett samband mellan tuggfunktion och demensutveckling. Även om denna registerstudie inte visade på ett sådant samband, bör man beakta att det även finns studier som visar på ett positivt samband. Ett problem är att vi idag inte har ett standardiserat och validerat tillvägagångssätt att mäta tuggfunktion på, vilket kan vara en förklaring till varför resultaten från olika studier skiljer sig åt.
Framtida forskning bör inrikta sig på interventionsstudier som kan påvisa ett verkligt kausalt samband, alltså att en nedsatt tuggfunktion verkligen kan påverka en framtida demensutveckling.
Taggar:
