Hur mår barn med bettavvikelser?

Lillemor Dimberg är specialisttandläkare på Folktandvården Stockholm och forskar om livskvalitet hos barn med olika bettavvikelser, samtidigt som hon arbetar kliniskt med patienter och är utbildningsansvarig på avdelningen för ortodonti.

Lillemor Dimberg är specialist i ortodonti, eller tandreglering som det också kallas, på Folktandvården Eastmaninstitutet i Stockholm. 2015 disputerade hon vid Malmö universitet med en avhandling om bettavvikelser och livskvalitet hos barn.

– Hur känns det för barn med synliga bettavvikelser, är det något som påverkar livskvaliteten under uppväxten? Genom ökad kunskap om barnens upplevelser kan vi ta nya steg i att utveckla och anpassa vården efter deras behov, säger Lillemor Dimberg.

Hennes avhandling omfattar fem olika forskningsstudier. Tre av dem handlar om hur bettavvikelser utvecklas och förändras under tiden från treårsåldern, när barnet har ett primärt bett, till tolvårsåldern då barnet har ett ungt permanent bett. Studiernas viktigaste resultat är att bettavvikelser i det primära bettet ofta rättar till sig av sig självt. Därför ska man inte börja med behandling för tidigt utan vänta åtminstone till perioden när barnet tappar mjölktänderna och får sina permanenta tänder, det vill säga i växelbettet. Studierna visar även att barn som har stora överbett och inte kan sluta läpparna löper tre gånger så stor risk att råka ut för tandskador jämfört med barn utan överbett.

Bettavvikelser kan påverka barns livskvalitet

I två av studierna i avhandlingen, dels en systematisk litteraturöversikt, dels en enkätstudie, undersökte Lillemor Dimberg hur barn upplever sina bettavvikelser. Bettavvikelse är inte någon sjukdom utan bör snarare ses som avvikelse från en norm, men den påverkar barnets munhälsorelaterade livskvalitet visar den systematiska litteraturöversikten.

Samtidigt såg forskargruppen en begränsning i resultatet då merparten av studierna med tillräckligt hög kvalitet kom från Brasilien medan studier från Europa eller Sverige saknades.

– Upplever barn i Sverige och Brasilien bettavvikelser olika? Var barnen i den svenska studien för unga för att bry sig om sina tänders utseende? undrar Lillemor Dimberg.

När forskargruppen sedan undersökte upplevelser hos barnen som ingick i avhandlingens material fann de att 11–12-åringar i Sverige inte verkade påverkas av sina bettavvikelser i någon större utsträckning.

Betyder det att barn i Sverige och Brasilien inte upplever bettavvikelser lika? Var barnen i den svenska studien för unga för att bry sig om sina tänders utseende? Har barnen och deras föräldrar samma uppfattning om bettavvikelsers betydelse för livskvaliteten hos barnen? Dessa frågeställningar vill Lillemor Dimberg veta svaren på och har efter disputationen valt att inrikta sin fortsatta forskning kring dessa frågor.

Patienter, forskning och utbildning

Lillemor har många strängar på sin lyra. Forskar gör hon inte på heltid utan i kombination med kliniskt patientarbete och uppdrag som utbildare och handledare.

– De olika uppdragen och perspektiven berikar varandra och skapar synergieffekter, tycker Lillemor Dimberg.

På forskningssidan har hon nyligen och i samarbete med kollegor vid Malmö universitet undersökt livskvaliteten hos barn med stora överbett och jämfört med barn som har ett korsbett. Resultatet från studien visar att barn med stora överbett upplever sin livskvalitet klart försämrad, medan barn med korsbett inte är påverkade av sin bettavvikelse. Lillemor har även arbetat med översättning och validering av livskvalitetsenkäter. En av dessa är CPQ (Child Perceptions Questionnaire) som använts flitigt i både Sverige och andra länder, men även en enkät som ännu inte använts på svenska barn, PIDAQ (Psychosocial Impact of Dentofacial Aesthetics Questionnaire). Detta för att i framtida studier kunna ha tillgång till lämpliga mätinstrument som också kan jämföras med studier utförda i andra delar av världen.

Utbildning av blivande specialisttandläkare i ortodonti, ortodontister, är ett annat uppdrag liksom ansvar för den nationellt samordnade utbildningen av ortodontiassistenter. Hon är sedan en tid också handledare i ett doktorandprojekt vid Malmö universitet. I projektet som är ett multicentersamarbete mellan Malmö universitet, Folktandvården Region Östergötland och Folktandvården Stockholm, kommer munhälsorelaterad livskvalitet att undersökas i relation till bettavvikelser, tandreglering samt ålder, kön och socioekonomiska skillnader hos barn och ungdomar.

– Det är spännande med forskningssamarbeten och att det händer så mycket inom forskningsfältet. Jag är glad att kunna vara med och bidra till att vi inom tandvården får allt mer kunskap om barn med bettavvikelser, avslutar Lillemor Dimberg.

Vetenskapliga publikationer

Malocclusions and quality of life. Cross-sectional and longitudinal studies in children.
Dimberg L. 

Oral health-related quality of life among children with excessive overjet or unilateral posterior crossbite with functional shift compared to children with no or mild orthodontic treatment need.
Kallunki J, Sollenius O, Paulsson L, Petrén S, Dimberg L, Bondemark L

Validity and reliability of the Swedish version of the short-form Child Perceptions Questionnaire 11-14 and Parental Perceptions Questionnaire;
Dimberg L, Lennartsson B, Bondemark L, Arnrup K

Agreement between children and parents in rating oral health-related quality of life using the Swedish versions of the short-form Child Perceptions Questionnaire 11-14 and Parental Perceptions Questionnaire;
Dimberg L, Arvidsson C, Lennartsson B, Bondemark L, Arnrup K 

Taggar: