Multidisciplinär diagnosticering och borstprover för att snabbare upptäcka munhålecancer
Munslemhinneförändringar som kan utvecklas till cancer skulle kunna upptäckas tidigare om borstprover införs i tandvården och om sjuk-och tandvård gemensamt ställer diagnos. Det menar professor emeritus Jan Hirsch.
Jan Hirsch, professor emeritus inom odontologi och maxillofacial kirurgi, har länge arbetat för att förbättra kunskapen om munslemhinnan och hitta bättre och billigare sätt att diagnosticera cellförändringar. Han jämför med arbetet som görs kring cellförändringar i underlivet. Ungefär 500 kvinnor per år får cervixcancer, och här finns ett uppsatt program med borstprover i syfte att tidigt upptäcka eventuella förändringar. Huvud- och halscancer drabbar ungefär 1400 personer varje år, men här finns inget formaliserat program för att bli inkallad för screening.
Hirsch menar att samma typ av borstprov kan göras hos tandläkaren. Det skulle vara ett billigt, snabbt och enkelt sätt att identifiera cellförändringar med ökad risk för att utveckla cancer.
– Mitt viktigaste mål är att ingen ska behöva dö i munhålecancer i onödan. Om alla ändå går till tandläkaren regelbundet så kan vi ju fånga upp det där. Då behöver tandläkarna och tandhygienisterna ha den kompetensen, säger Jan.
Prioriterat forskningsprojekt inom Folktandvården Stockholm
Ett av Folktandvården Stockholms just nu prioriterade forskningsprojekt undersöker möjligheterna med screening för Humant Papillomvirus (HPV) inom tandvården för att upptäcka cellförändringar på munslemhinnan. Projektet vill få till ett nationellt program för att förhindra cancer i mun och hals. Det är finansierat av Folktandvården Stockholm med stöd från Vinnova och deras projekt Nollvision cancer. Även Linköpings universitet har bidragit med medel för AI- och bildanalys-delen i projektet. Carina Krüger Weiner från Folktandvården Stockholm Eastmaninstitutet är kliniskt ansvarig efter att ha tagit över efter Christina Runow Stark i slutet av förra året.
Gemensam rond ger snabbare och mer korrekt bedömning
Jan Hirsch menar även att tvärfunktionella samarbeten inom vården gör det lättare för patienten att snabbt få en riktig diagnos. Sjukdomar på munslemhinnan kan vara svåra att diagnosticera eftersom de kan likna många andra sjukdomstillstånd, som inte nödvändigtvis härstammar från munnen. Det kan medföra att patienten får åka runt till olika inrättningar och specialister innan en diagnos kan ställas. De hinder som uppstår i kommunikationen mellan olika behandlare bidrar till att behandlingen riskerar att bli fördröjd. I de fall det visar sig vara munhålecancer kan försenad behandling försvåra ett tillfrisknande.
Att samla kompetens från sjuk- och tandvård på en mottagning möjliggör gemensamma ronder där patienten träffar en samling specialister vid ett och samma tillfälle. Då kan diagnos ställas och behandling påbörjas snabbare och mer korrekt.
– Jag tycker om att bygga starka team. Man löser inga svåra problem på egen hand, utan man måste jobba med de duktigaste inom varje specialistområde, säger Jan Hirsch.
Idag publiceras en längre artikel i Tandläkartidningen av Jan Hirsch med kollegor om deras arbete för multidisciplinära ronder. Läs hela artikeln:
Multidisciplinär munslemhinnerond
Läs mer om Folktandvårdens prioriterade forskningsprojekt här:
Forskning på Folktandvården Stockholm
Åsa Brandt
Kommunikationschef
08-123 166 90
asa.brandt@sll.se
Vi på Folktandvården Stockholm välkomnar dig, ung eller gammal, var du än bor eller kommer ifrån. Vi erbjuder både allmän- och specialisttandvård, forskar för framtiden och arbetar för ett hållbart samhälle med bättre folkhälsa. Med våra totalt 80 kliniker runt om i länet och cirka 2 000 medarbetare tar vi årligen emot uppemot 1,4 miljoner patienter. Folktandvården är en del av Region Stockholm.
