Två metoder för att bedöma käkben på tandröntgenbilder och kopplingen till benskörhetsfrakturer

En studie från Folktandvården Stockholm, Akademiskt center för äldretandvård (ACT) och Karolinska Institutet (KI) undersökte om risk för benskörhetsfrakturer kunde upptäckas innan fraktur uppstått. Resultatet visar så pass låga associationer att inget samband kan fastställas.  

Benskörhetsfrakturer kostar det svenska samhället över 10 miljarder kronor per år och orsakar stort lidande för de drabbade. Det finns effektiv läkemedelsbehandling men eftersom benskörhet inte ger några symtom innan en fraktur inträffar är det svårt att identifiera personer med ökad risk. Det finns därför ett behov av att ta fram metoder för att tidigt upptäcka personer med risk för benskörhet.  

Tidigare studier har visat att ett glest mönster vid visuell bedömning av tandröntgenbilder på underkäken kan kopplas till ökad risk för benskörhetsfrakturer hos framför allt äldre kvinnor. Det finns även ett halvautomatiserat program som utvecklats i Sverige för att identifiera personer med risk för benskörhet, men det saknas ännu studier som visar att denna metod fungerar för att förutsäga benskörhetsfrakturer. 

Mål att identifiera personer av båda könen 

Målet med den här studien har varit att undersöka om de här två metoderna kan användas för att identifiera personer av båda könen med risk för att få benskörhetsfrakturer, innan fraktur uppstått, så att de kan hänvisas till vården för vidare utredning och eventuell förebyggande behandling. 

Fler studier behövs för att hitta samband 

Resultatet visar dock ingen association mellan resultaten av de bedömningar som gjorts med de två metoderna och inträffade benskörhetsfrakturer. Den visuella metoden gav en så låg andel med visuellt glest mönster att inga statistiska samband kunde fastställas. Det betyder att den metoden inte kan utvidgas till att användas till yngre individer av båda könen utan vidare studier med fler individer. När det gäller den halvautomatiska metoden saknas fortfarande studier som visar att den kan användas för att upptäcka personer med ökad risk för benskörhetsfrakturer. 

Studien är skriven av:

• Charlotta Elleby, leg. tandläkare på Folktandvårdens klinik för Orofacial medicin på Stockholms sjukhem och doktorand på sektionen för Allmänmedicin och primärvård, Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS), Karolinska Institutet. 
• Pia Skott, övertandläkare, dr. med., forskningschef på Folktandvården Stockholm, bitr. chef på Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) och Karolinska institutet. 
• Grethe Jonasson, leg. tandläkare, docent, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. 
• Holger Theobald, leg. läkare, docent, Karolinska Institutet. 
• Sven Nyrén, leg. läkare, docent. Karolinska Institutet. 
• Helena Salminen, leg. läkare, docent och huvudhandledare för Charlotta på sektionen för Allmänmedicin och primärvård, NVS, Karolinska Institutet. 

Studien är finansierad av: 

Folktandvården Stockholms Län AB, Akademiskt centrum för äldretandvård och Karolinska Institutet. 

Referens och länk till studien:

Elleby, C., Skott, P., Jonasson, G., Theobald, H., Nyrén, S., & Salminen, H. (2021). Two methods of evaluating mandibular trabecular pattern in intraoral radiographs and the association to fragility fractures during a 47-year follow up. Eur J Oral Sci, e12801. https://doi.org/10.1111/eos.12801 

Åsa Brandt

Kommunikationschef
08-123 166 90
asa.brandt@sll.se

Vi på Folktandvården Stockholm välkomnar dig, ung eller gammal, var du än bor eller kommer ifrån. Vi erbjuder både allmän- och specialisttandvård, forskar för framtiden och arbetar för ett hållbart samhälle med bättre folkhälsa. Med våra totalt 80 kliniker runt om i länet och cirka 2 000 medarbetare tar vi årligen emot uppemot 1,4 miljoner patienter. Folktandvården är en del av Region Stockholm.

Taggar: