Fler kvinnor i bolagsstyrelserna – utan könskvotering

Den nystartade tankesmedjan Liberalerna tar tillsammans med Företagarförbundet och Ruter Dam initiativ till att få in fler kompetenta kvinnor i bolagsstyrelserna. Nu främst i styrelserna för samhällsägda bolag.

Till dagens samhällsägda bolagsstyrelser finns många gånger andra kriterier än kompetens, som partitillhörighet och belöning för lojalitet samt väl uträttat arbete i politiska församlingar. Om kritiken från politiken mot näringslivet om fler kvinnor i börsbolagens styrelser skall göra avtryck, måste man städa framför egen dörr först. Andelen kvinnor är inte nämnvärt mer i de kommunala bolagsstyrelserna än den är i börsbolagens styrelser. Kompetenta kvinnor måste synliggöras och därför lyfts kompetenta kvinnor fram på en webbplats – www.bolagslyftet.se .

När valberedningar i börsbolagen får frågan varför de ännu en gång föreslagit män till nya styrelseposter är ursäkten ofta att ”det är svårt att hitta kompetenta kvinnor”. Frågan får därför inte stå obesvarad om det finns kompetenta kvinnor som kan ingå i olika bolagsstyrelser.

Enda sättet att få ett svar på frågan och samtidigt tydliggöra att det finns kompetenta kvinnor, är att lista kompetenta kvinnor som önskar att bli valda till en bolagsstyrelse. Självklart också att diskutera och fastställa vad som ligger i ordet kompetens.

Medan man i de börsnoterade bolagens styrelser nu har kommit upp i andelen kvinnor om 22 procent så var motsvarande siffra i valberedningarna 16 procent. Bland samtliga bolag är andelen kvinnor i styrelserna bara 11 procent. Det är inte mycket bättre i kommunala bolag. Knappa 25 procent av styrelseledamöterna är kvinnor i de kommunalt ägda bolagen. Än sämre vad avser styrelseordföranden – 12 procent. Så ser Sverige ut 2011. Det är mot denna bakgrund som nu politiska partier förnyar kravet om könskvotering i bolagsstyrelser. Men det är fel väg att gå. Varje person som tillsätts i en bolagsstyrelse måste bli vald på sig egen kompetens och kvalifikation.

Fler kvinnor i bolagsstyrelserna löser man genom att ta debatten om vad som menas med kraven om kompetens. Kvotering mäter inte kompetens. Likaså att ta debatten om vad ”god bolagsstyrning” innebär för att säkerställa att ett bolag sköts på ett för aktieägarna så effektivt sätt som möjligt.

Från politiskt håll blossar debatten med jämna mellanrum upp om könskvotering i börsbolagens styrelser. Grundprincipen är att det offentliga inte skall lägga sig i ägarnas ansvar och uppgift i näringslivet – detta är en av konsekvenserna av den viktiga principen om äganderätten. Ändå kommer direktiv från EU som upphöjs till svensk lag som gör direkta ingrepp i ägarnas ansvar. Kritiken från politikerna om bättre representation från bägge könen i de svenska bolagsstyrelserna hos börsbolagen får dock en bumerangeffekt. I dag väljs ledamöter till samhällets bolagsstyrelser många gånger från andra kriterier, som partitillhörighet och belöning för lojalitet samt väl uträttat arbete i politiska församlingar. Så länge man i första hand utgår från partibok istället för kompetens, går det varken säkerställa att kompetenta kvinnor eller för den delen kompetenta styrelseledamöter ingår i de kommunala bolagsstyrelserna.

Grunden till förslaget om listning av kompetenta kvinnor som önskar bli nominerade till kommunala eller andra bolagsstyrelser är påståendet att det inte skall finnas nog med kompetenta kvinnor att kunna ingå i bolagens styrelser. Vi tror oss veta att den kompetensen finns. Till de samhällsägda bolagsstyrelserna finns många kvinnor i framträdande positioner inom politiken. Det finns mycket kvinnor i partiledningarna och på valbara listor. Därtill finns massor med kompetenta kvinnor, inte minst i näringslivet, som kan komma i fråga att blir valda till en styrelsepost i en kommunal bolagsstyrelse.

Vi hart ställt tre minimikrav för att ingå i en bolagsstyrelse; erfarenhet av styrelsearbete i ett bolag, ekonomiskt kunnande och styrelseutbildning.

Vi startar därför en webbplats – www.bolagslyftet.se - för att lyfta fram kompetenta kvinnor som kan ingå i exempelvis en kommunal bolagsstyrelse.

Det finns skillnader i ansvar och tydliga riktlinjer mellan politiskt nämndstyrelsearbete och det när man ingår i en kommunal/statlig bolagsstyrelse. I kontrast mot det vanliga arbetet i nämnder finns stora skillnader. Man måste kunna skilja på politiska värderingar som är grundläggande i arbetet i nämnderna men inte blanda in detta i de kommunala bolagsstyrelserna. I ett kommunalt bolag är det bolagsordningen och affärsidén som skall styra och inte de politiska grundvärderingarna och partipolitiken. Likaså måste styrelseledamöterna förstå den tydliga ansvarsfrågan som beskrivs i aktiebolagslagen. Därför behövs också styrelseutbildningar för politiker och gärna kvinnliga politiker!

Om de politiska partierna menar allvar med kompetens i bolagsstyrelserna så kan man hämta kompetenta personer - kvinnor som män även från näringslivet. De kommunala bolagsstyrelsernas arbete skall inte präglas av politiska ståndpunkter och partipolitik.   

Det finns ingenting som säger att det måste vara partipolitiskt anknutna kvinnor som skall väljas till styrelser i kommunala/statliga bolag. Föreställningen att man slaviskt skall följa mandatfördelningen i de politiskt valda församlingarna blir inte konstruktiv vid tillsättningen av personer till styrelserna i de offentliga bolagen.

Tankesmedjan Liberalerna har fokus på liberala visioner inför 2030. Fungerar som en ”Do Tank” och utreder och verkar inom på förhand givna områden som skattepolitiken och skattessystemet men även hur ett nytt valsystem och bostadsmarknaden skall kunna fungera. Det är en liberal tankesmedja utan prefix framför Liberalerna. Partipolitiken präglas i dag av alltför mycket av kortsiktiga politiska ställningstaganden utan koppling till ideologisk grundsyn. Det saknas liberala visioner.

Jan Rejdnell, verkställande ledamot Tankesmedjan Liberalerna
Tel: 0708 - 14 44 00
e-post: jan@delecta.se
www.bolagslyftet.se

Camilla Littorin, förbundssekreterare FöretagarFörbundet
Tel: 0705 - 53 66 70
e-post: camilla.littorin@ff.se
www.ff.se

FöretagarFörbundet är Sveriges största ideella organisation för landets minsta företag, de med 0-9 anställda. Vi arbetar för att det ska vara attraktivare att starta företag, enklare att driva företag och lönsammare att anställa i företag. Att skapa opinion om och öka förståelsen för småföretagandets roll i samhällsutvecklingen är kärnan i vår verksamhet. Vårt arbete har gett synbara resultat. Läs mer på www.ff.se.

Taggar: