Fortum satsar på svensk vågkraft

Report this content

Energibolaget Fortum och Mats Leijon vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, undertecknade på fredagen ett avtal som gör att vågkraftsanläggningen Islandsberg utanför Lysekil nu är på god väg mot full finansiering. Fortums satsning på 6 miljoner kronor innebär att den sista pusselbiten nu är på plats för anläggningen på västkusten.

Fortum ser vågkraft som en teknik med stor framtida potential, konstaterar Göran Hult, ansvarig för Fortums vattenkraft. Fortum har redan i dagsläget en av de renaste produktionsportföljerna i Europa men vi har en tydlig ambition att förbättra oss ytterligare. Satsningen på vågkraft ska ses ur detta perspektiv. För oss är det viktigt att vi står som ägare av två aggregat.

Anläggningen i Lysekil började byggas 2005 och kommer när den står färdig att omfatta 10 bojar som sammanlagt driver generatorer med en effekt på ca 100 kW. Även om vågkraft ännu inte är kommersiellt konkurrenskraftig är potentialen stor. Vatten i rörelse innehåller mycket energi och vågor är en betydligt mer "stabil" tillgång än vind. Det betyder att vågkraft har potential att utnyttjas en större del av tiden.

-Uppsala universitet är mycket glada över avtalet. Energi är ett strategiskt insatsområde och avtalet bekräftar att Leijon är världsledande säger Anders Hallberg, rektor vid Uppsala universitet.

Hösten 2007 gick Fortum in som delägare i det finska vågkraftföretaget AW-Energy, som utvecklat en vågkraftanläggning som utnyttjar undervattensvågor. Uppsalaforskarnas tekniska lösning, som kommersialiseras av Seabased AB, bygger istället på ytvattensvågor, en teknik som är anpassad till den sorts vågor som är vanligare i nordiska vatten.

Tillsammans täcker dessa två tekniska lösningar in de olika vågtyper som kan användas för elproduktion. Det känns oerhört bra att Fortum nu har möjligheten att undersöka och följa bägge teknikerna, konstaterar Göran Hult.

Det känns som ett extra erkännande för vår forskning och Seabased AB:s teknik, att vi fått med Fortum som finansiär eftersom bolaget har en historia av att prioritera lösningar som både är kommersiellt gångbara och klimatmässigt gynnsamma för kraftproduktion, säger professor Mats Leijon, Avdelningen för elektricitetslära, Uppsala Universitet.





Prenumerera

Dokument & länkar