När allt förändrades - Anna Claréns film på Fotografiska och bok på Max Ström

När allt förändrades

Anna Clarén

2 april -27 maj på Fotografiska samt bok utgiven på Max Ström

Nu blir det filmpremiär och boksläpp på Fotografiska 2 april på World Autism Day med Anna Claréns genreöverskridande projekt När allt förändrades. 

Det kunde vara du. Det kunde vara din familj. Det kunde gälla så mycket, det där som bara händer och gör att livet inte blir som man tänkt sig. Skilsmässa, dödsfall, arbetslöshet, sjukdom, ett besked som skakar om…Vad sker då med relationerna, när allt förändras? Ny Fotografiska For Life-utställning med fotografen Anna Claréns genreöverskridande projekt med boken utgiven på Max Ström, och filmen När allt förändrades där Lena Endre läser berättelsen till de personliga, utlämnande och mycket vackra fotona. Ett projekt som ställer viktiga frågor om våra relationer. Här har Clarén för första gången även skrivit bokens text själv med ett manus i dialogform, där repliker mellan rollkaraktärerna varvas med dokumentära bilder. 

Anna Clarén (f. 1972) är en av Sveriges mest kända fotografer och utbildningsansvarig på Nordens Fotoskola. Hon har alltid en kamera till hands och fotografierna bildar berättelser ur hennes liv.

– Den här berättelsen handlar egentligen om en livskris. Om en familj och ett äktenskap som plötsligt ställs inför det oväntade. Golvet dras undan och ingen vet hur man ska hantera den nya situationen, berättar Anna Clarén.

Det kunde vara du. Det kunde vara din familj. Det kunde gälla så mycket, det där som bara händer och gör att livet inte blir som man tänkt sig. Skilsmässa, dödsfall, arbetslöshet, sjukdom, ett …Vad sker då med relationerna? Vad händer när de vuxna inte klarar vuxenrollen utan kastas tillbaka i sina egna barndoms försvar?

– Anna Claréns bilder är häpnadsväckande vackra och skönjer också en sårbarhet och oro, det som hör människan till. Frågor om existens, samhörighet och framtid väcks genom hennes bilder. Hur har vi det egentligen med varandra? Hur reagerar vi när våra planer grusas och allt förändras, i en tid där illusionen om kontroll är så förhärskande, säger Johan Vikner, Exhibition Manager på Fotografiska.

För Anna Clarén handlade det om beskedet att familjens tredje barn fick diagnosen autism. Dramat börjar när barnläkaren berättar för föräldrarna om diagnosen. Vi får sedan följa familjen och hur de på olika sätt hanterar situationen.

– I denna period av förtvivlan sökte jag mig till min kamera och fotograferade under fyra års tid (2013-2017). Jag har tagit bilder av det jag kände och upplevde. Kameran blev en kanal att leda ut det kaos av sorg, skräck, panik, skuld och enorm kärlek som jag upplevde. Jag sökte också tröst i skrivandet. Alla elaka dialoger som utväxlades mellan oss ledde jag ut genom pennan, på så sätt skrev och fotograferade jag mig fri från jobbiga minnen och upplevelser. Via berättandet kunde jag förstå, och till slut också förlåta och försonas.

Om våra möjligheter att hantera den okända mark som plötsligt uppstår när allt förändras, behövs det pratas om mycket och länge. Det är en av Claréns drivkrafter bakom projektet. Hon beskriver hur arbetet med När allt förändrades har givit tröst och ny mening. Att hon har kunnat vända det som kändes meningslöst till något meningsfullt.

– Genom att få berätta, rakt ut utan omsvep, precis som jag upplevde, så har jag kunnat gå vidare. Det har varit nödvändigt att vara fullständigt ärlig, även om mina känslor stundtals varit dåliga, fula och skamfyllda. Ärligheten och att få berätta, har för mig varit förlösande och tröstande. Jag hoppas att min berättelse kan vara förlösande även för andra som tar den till sig. Hoppas att den kan öppna upp till eftertanke och till samtal med varandra om det som är svårt. Jag önskar att berättelsen kan inge mod att våga se sig själv, även med sin förtvivlan och sorg. Det är min övertygelse om att om man vågar vara ärlig och pratar med varandra, så kan man också mötas.

I dag är familjens lille pojke fem år. Sakta hittas nya rutiner och nya sätt att leva tillsammans. Familjen har flyttat till ett nytt hus, med staket runt tomten, och alla trivs. Yngste pojken är en glad liten krabat, han älskar sin familj och han trivs på sin förskola. De stora syskonen tycker att lillebror är spännande att lära känna. De hittar ständigt nya lekar och sätt att nå fram till sin lillebror.” – När lillebror skrattar, då blir jag också glad!” säger mellanpojken som nu har fyllt sju år.

Fotnot: 

Anna Clarén När allt förändrades film på Fotografiska samt bok utgiven på Max Ström

Bild och text: Anna Clarén

Ljud: Tobias Lindén/Fry Communications

Inläsare: Lena Endre

Taggar: