En nationell kraftsamling behövs för barns rörelse

Report this content

Folkhälsomyndigheten presenterar i dag sin nya stora rapport om skolbarns hälsovanor. Bland 11-åringarna är det bara 14 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna som når upp till rekommendationen om en timmes ansträngande fysisk aktivitet per dag, vilket knappt är någon förändring sedan 2017/18. Omkring en tredjedel av både pojkar och flickor spenderar mycket tid eller nästan all sin fritid sittande.

– Stillasittandet hotar många barns fysiska och psykiska hälsa. Att vända denna utveckling är nödvändigt för enskilda barns välmående men också för att undvika växande folkhälsoproblem. Politiken behöver nu bidra till en nationell kraftsamling för barns rörelse som inkluderar en bredd av aktiviteter, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.

Redan i dag kan stillasittandet kosta det svenska samhället upp till 90 miljarder kronor per år. Samtidigt visar brittisk forskning att varje krona som samhället satsar på fysisk aktivitet ger nästan fyra kronor tillbaka i form av bland annat lägre kostnader i hälso- och sjukvården.

– Genom ett nationellt friluftslyft skulle många fler barn kunna hitta sin rörelseglädje i en natur där det varken finns tävling, speglar eller avbytarbänkar. Ett friluftslyft skulle bidra till ökat välbefinnande och psykisk hälsa, säger Kristina Ljungros.

Det organiserade friluftslivet samlar 1,8 miljoner medlemskap, ungefär hälften så många som idrottsrörelsen. Trots det får friluftslivsorganisationerna bara motsvarande fem procent av det statliga anslag som ges till idrottsrörelsen.

För 20 år sedan var åtta av tio barn ofta ute i naturen, år 2019 hade den siffran sjunkit till 50 procent av barnen. Det är därför oroväckande att Skolinspektionens granskningar visar att bara hälften av landets skolelever får den friluftsundervisning de har rätt till. Av riksdagens tio friluftspolitiska mål är det just målet om Ett rikt friluftsliv i skolan som utvecklas sämst.

Genom skolan borde alla barn – inte bara de som växer upp med friluftsintresserade föräldrar – få chansen att skaffa sig en livslång och lustfylld relation till rörelse i naturen. För att vända dagens negativa trend skulle ett närmare samarbete mellan utbildningsministern och socialministern kunna göra stor skillnad, säger Kristina Ljungros.


Fakta
Här finns Folkhälsomyndighetens rapport om skolbarns hälsovanor 2021-2022
I de svenska riktlinjerna för fysisk aktivitet och stillasittande ingår även rekommendationer som tydliggör att skolbarn bör vara fysiskt aktiva varje dag, i skolan och på fritiden, i samband med lek, spel, transporter (gå/cykla), idrott eller motion. I genomsnitt bör minst en timme per dag vara ansträngande fysisk aktivitet. Riktlinjerna och rekommendationerna utgår från WHO, Världshälsoorganisationen.

Här finns källorna till uppskattade samhällskostnader av stillasittande och samhällsvinster av investeringar i fysisk aktivitet.

Varför är fysisk aktivitet viktigt?
Fysisk aktivitet stärker barns och ungas hälsa och utvecklar deras motorik och rörelseförmåga. Fysisk aktivitet förbättrar även kognitiva processer såsom minne och koncentration, och bidrar till välbefinnande och psykisk hälsa. Ansträngande fysisk aktivitet, som ger ökad puls och andning, förbättrar konditionen samt stärker muskler och skelett.

För mer information och intervjuer med Kristina Ljungros, kontakta:
Pontus Björkman, sakkunnig friluftspolitiska frågor, pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se, 073-7711850


 

Om Friluftsfrämjandet
Friluftsfrämjandet är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden, ideell organisation som genom friluftsliv verkar för folkhälsa, livsglädje och respekt för naturen. Med ca 110
 000 medlemmar, 8000 ledare, 300 lokalavdelningar, verksamhet i 360 förskolor och skolor, och skidskola i 80 skidbackar är Friluftsfrämjandet Sveriges största friluftsorganisation.

www.friluftsframjandet.se

Prenumerera