Inför Allemansrättens dag 20/9: Nio av tio kommunpolitiker positiva till allemansrätten
Allemansrätten är en del av våra grundlagar och en förutsättning för friluftslivet. Den ger oss alla möjlighet att röra oss fritt i naturen mot att vi inte stör eller förstör. Friluftsfrämjandets friluftsenkät, som besvarats av 4700 kommunpolitiker, visar att allemansrätten har ett starkt stöd i hela landet.
På Friluftsfrämjandets enkätfråga om allemansrätten i nuvarande form ska bibehållas och att nya inskränkningar ska undvikas, svarar nio av tio kommunpolitiker Ja i mycket eller ganska hög grad. Variationerna geografiskt är begränsade. I Blekinge (94 procent) och Västmanland (95 procent) och på Gotland (94 procent) är det flest kommunpolitiker som svarar Ja, i mycket eller ganska hög grad. I Jämtland, med minst stöd, är motsvarande siffra ändå 81 procent.
Stödet är även starkt hos alla partier. Inom Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är det bara ett par procent av kommunpolitikerna som inte svarar Ja. Även inom de partier - Moderaterna och Sverigedemokrater - där stödet är som svagast svarar åtta av tio kommunpolitiker Ja, i mycket eller ganska hög grad.
– Naturen är invånarnas största arena för motion, rörelse och välbefinnande. I en tid när fyra av fem barn rör sig för lite är det glädjande att kommunpolitikernas stöd för att vi alla ska kunna röra oss fritt i naturen är starkt, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.
Starkt stöd för allemansrätten bland riksdagspartier och svenskar
Sedan 2012 är målet för friluftspolitiken att stödja friluftsliv med allemansrätten som grund. I Magasin Friluftslivs enkät till riksdagspartierna (hösten 2023) svarade samtliga partier att allemansrätten ska upprätthållas och enligt Naturvårdsverkets opinionsundersökning (2022) anser 96 procent av befolkningen att det är mycket eller ganska viktigt att Sverige värnar allemansrätten.
– Personer som har nära till grönområden går ut oftare, är mindre stressade, håller sig friskare och lever längre statistiskt sett än de som bor längre ifrån. Det är bara att tacka allemansrätten och markägare genom att visa hänsyn och respekt – och njuta av solnedgångar på första parkett, ligga på knä i blåbärsriset och andas skogsluft på lunchen, säger Kristina Ljungros.
Stärk ungas kunskap om allemansrätten och kontakt med naturen
Oroande är dock ungas kunskap om allemansrätten och även deras minskande naturkontakt. Andelen barn som vistas varje dag i naturen har sjunkit från nära 80 procent 2003 till under 50 procent 2019, trots att hälsovinsterna för barn av att vistas i gröna miljöer är välbelagda. Enligt Skolinspektionens granskning får inte hälften av landets elever den friluftsundervisning de har rätt till.
– Allemansrätten med dess rättigheter och skyldigheter är en av våra viktigaste frihetsreformer som de flesta svenskar nyttjar regelbundet. Nya generationer friluftsutövare behöver lära sig att det är lätt att göra allemansrätt. Därför är det särskilt allvarligt om unga får mindre kunskaper om allemansrätten. Politiken kan inte ta kunskapen om allemansrätten för given, utan behöver stärka såväl friluftsundervisningen i skolan som naturvårdsanslaget som möjliggör kunskapsspridning om allemansrätten, säger Kristina Ljungros.
Fakta om nämnda enkäter och tabeller över kommunpolitikers enkätsvar fördelade på län och partitillhörighet
Enkätfråga om allemansrätten till kommunpolitiker, länsvisa och partivisa tabeller:
”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”, står det i grundlagen, och miljöbalken slår fast att alla ska ”visa hänsyn och varsamhet”. Anser du att allemansrätten i nuvarande form ska bibehållas och att nya inskränkningar ska undvikas?
Enkätfrågan besvarades i januari 2024, i Friluftsfrämjandets stora enkät till kommunpolitiker. Svarande politiker kommer från 289 av landets 290 kommuner. 2551 av de svarande sitter i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Nästan alla andra har ett uppdrag inom en nämnd.
Enkäten till riksdagspartierna finns här: https://www.friluftsframjandet.se/om-oss/press-opinion/rapporter/partienkat-2023/
Naturvårdsverkets opinionsundersökning om allemansrätten utfördes av Novus 2022. Undersökningen är genomförd via 1006 webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel.
Fakta om allemansrätten
Allemansrätten är en del av våra grundlagar och ger oss en unik möjlighet som bygger på att vi tillsammans tar ansvar. Vi gör allemansrätt när vi visar hänsyn till djur, natur, markägare och medmänniskor. Tack vare allemansrätten kan vi röra oss fritt i naturen, plocka bär och svamp så länge de inte är fridlysta, bada, paddla i vattendrag samt övernatta något enstaka dygn i tält nästan var som helst. Allemansrätten är en avgörande förutsättning för att bedriva friluftsliv i Sverige. Grundregeln är att inte störa eller förstöra. Du får inte passera över tomter, trädgårdar, eller åkrar med växande gröda.
Läs mer:
www.friluftsframjandet.se/lat-aventyret-borja/kunskap--guider/allemansratten/
www.naturvardsverket.se/amnesomraden/allemansratten/
www.naturvardsverket.se/4aced1/globalassets/media/publikationer-pdf/8900/978-91-620-8902-3.pdf
Fakta Friluftsfrämjandet
Friluftsfrämjandets 8700 ideella och utbildade ledare sprider dagligen kunskap om allemansrätten. Bland annat har två miljoner barn träffat Skogsmulle sedan starten 1957. Nya generationer barn stimuleras att hitta sin rörelseglädje i naturen, bli nyfiken på andra arter och lära sig att inte störa eller förstöra.
För mer information, kontakta:
Pontus Björkman, sakkunnig i friluftspolitiska frågor, pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se, 073-7711850
Pressbilder
Bilder på Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet: https://www.friluftsframjandet.se/om-oss/press-opinion/pressrum/
Genrebilder som kan användas fritt i samband med publicering om denna nyhet: Natur | Flickr
Vänligen namnge som följande: Fotograf/Friluftsfrämjandet
