”Länsstyrelser tvingas avveckla friluftsinfrastruktur när vi skulle behöva ett nationellt rörelselyft”

Report this content

Regeringens nedprioriteringar av skötseln av friluftsinfrastruktur och Sveriges naturreservat och nationalparker, gör att riksdagens mål inte nås. Finansieringen räcker inte till för att sköta om de mest värdefulla naturområdena. Flera länsstyrelser tvingas till och med avveckla friluftsinfrastruktur. Det visar Riksrevisionens nya granskning Förvaltningen av skyddad natur.

– Naturen är Sveriges och invånarnas största, viktigaste och mest kostnadseffektiva arena för motion, rörelse och välbefinnande. Att länsstyrelser tvingas avveckla friluftsinfrastruktur i en tid när vi ligger i världstoppen i stillasittande, är minst sagt felprioriterat. Om regeringen menar allvar med sin vilja att satsa på fysisk rörelse och folkhälsa, behövs kraftfulla satsningar på naturskötsel och friluftsliv i höstbudgeten, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.

Riksrevisionens granskning visar att förvaltningen inte lever upp till riksdagens mål, bland annat på grund av att finansieringen är otillräcklig. Länsstyrelserna skjuter många nödvändiga åtgärder på framtiden, framför allt åtgärder för friluftslivet och mer kostsamma naturvårdsåtgärder.

Samtliga åtgärder för friluftslivet har prioriterats ner, visar granskningen. De flesta länsstyrelser har prioriterat ner servicen inom skyddade områden, till exempel städning av toaletter, sophantering och tillhandahållande av ved. Flera länsstyrelser har dessutom prioriterat upp avveckling av befintliga friluftsanordningar, eftersom underhåll av dessa är kostsamt.

– Det är oerhört kortsiktigt. Satsningar på naturskötsel är nödvändigt både för natur- och upplevelsevärdenas skull. Fyra av fem barn rör sig inte enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Hälften av den vuxna befolkningen är överviktig. Sverige behöver ett nationellt rörelselyft som inbegriper friluftslivet och naturaktiviteter, säger Kristina Ljungros.

Hälsovinsterna för barn som vistas i gröna miljöer är välbelagda inom en rad områden som påverkar deras fysiska och psykiska hälsa och utveckling, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Trots det har andelen barn som vistas varje dag i naturen sjunkit från 78 procent 2003 till 49 procent 2019. Och många femåringar, med benen fulla av spring, sitter stilla nio timmar om dagen.

En ny kunskapssammanställning från Naturvårdsverket visar att de som har nära till grönområden går ut oftare, är mindre stressade, håller sig friskare och lever längre statistiskt sett än de som bor längre ifrån.

Fakta
Här finns Riksrevisionens rapport Förvaltningen av skyddad natur: https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2024-05-30-eftersatt-skotsel-av-nationalparker-och-naturreservat.html


Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att se över den finansiella styrningen samt se till att uppföljningen av förvaltningen utvecklas.

För mer information och intervju med Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet, kontakta:
Pontus Björkman, sakkunnig för friluftspolitiska frågor på Friluftsfrämjandet
pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se, 073-7711850

Om Friluftsfrämjandet
Friluftsfrämjandet är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden, ideell organisation som genom friluftsliv verkar för folkhälsa, livsglädje och respekt för naturen. Med ca 110
 000 medlemmar, 8000 ledare, 300 lokalavdelningar, verksamhet i 360 förskolor och skolor, och skidskola i 80 skidbackar är Friluftsfrämjandet Sveriges största friluftsorganisation.

www.friluftsframjandet.se

Prenumerera

Media

Media