Sju av tio politiker efterfrågar friluftsmärkning i förskola och skola

Riksdagens friluftsmål ”Ett rikt friluftsliv i skolan” har negativ utveckling. Samtidigt efterfrågar nästan sju av tio kommunpolitiker en friluftsmärkning för förskolor och skolor, visar en undersökning gjord av Friluftsfrämjandet. ”Barn går miste om ett rikt friluftsliv i skolan, helt i onödan”, menar Friluftsfrämjandet.

–Att friluftsmålet Ett rikt friluftsliv i skolan går åt fel håll är mycket problematiskt, speciellt om du är ett barn. Skolan når alla barn och har därför en unikt viktig möjlighet att ge alla barn en god och livslång relation till naturen, säger Lina Lagström, ansvarig för erbjudandet till förskola och skola i Friluftsfrämjandet.

Naturvårdsverkets senaste uppföljning av riksdagens nationella friluftsmål ”Ett rikt friluftsliv i skolan” har en negativ trend. Den visar bland annat att friluftsliv och utevistelse i skolan inte har en stark ställning, dessutom saknas kompetens hos lärare och stöd från ledning. Friluftsfrämjandet har med anledning av detta låtit genomföra en enkätundersökning bland Sveriges kommunpolitiker.

Tre av fem, 62 procent, av de svarande kommunpolitikerna uttrycker att det är oroande att skolorna saknar rätt förutsättningar att ge varje barn både tillgång till och kännedom om friluftslivet. Nästan sju av tio kommunpolitiker anser att det bör införas en friluftsmärkning för förskolor och skolor.

–Friluftsmålet är inget ouppnåeligt mål. Barn går miste om ett rikt friluftsliv i skolan, helt i onödan. Vi har redan precis det som kommunpolitikerna efterfrågar och använder det dagligen genom våra verksamheter I Ur och Skur, Skogsmulle i förskolan och Skogshjältarna. Den dagen då politikerna beslutar sig för att ta tag i friluftsmålet står vi redo. Och då kan alla barn oavsett var de bor någonstans få chans till ett rikt friluftsliv i skolan, säger Lina Lagström, ansvarig för erbjudandet till förskola och skola i Friluftsfrämjandet.

Forskning visar att utomhusundervisning har en positiv effekt på inlärningsförmågan och därmed skolprestationen. Det bidrar till ökad studiemotivation, minskad stress och jämnar ut skillnaderna mellan hög- och lågpresterande barn. BRIS nya rapport visar dessutom att barn i åldrarna 8–18 år vill röra på sig mer än de gör i dag och enligt Världshälsoorganisationen, WHO, rör sig svenska barn minst i hela Norden.

–För oss är naturen det självklara klassrummet. Där är hela kroppen i rörelse och alla sinnen stimuleras. Dessa brister i undervisningen bidrar till att förutsättningarna för en god och jämlik lärandemiljö försvåras avsevärt samt att barn och ungas relation till naturen försämras, säger Lina Lagström, ansvarig för erbjudandet till förskola och skola i Friluftsfrämjandet.

Friluftsfrämjandets enkätundersökning genomfördes under perioden 31 augusti och 13 september 2020. Undersökningen skickades ut till drygt 26 000 kommunpolitiker i Sverige som fick möjlighet att svara via webben. Se bilaga.

Kontakt
Adam Bergsveen
Kommunikationschef Friluftsfrämjandet
adam.bergsveen@friluftsframjandet.se, 070 861 81 51

Om Friluftsfrämjandet
Friluftsfrämjandet är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden, ideell organisation som genom friluftsliv verkar för folkhälsa, livsglädje och respekt för naturen. Med över 108 000 medlemmar är Friluftsfrämjandets Sveriges största friluftsorganisation. Friluftsfrämjandet finns också i 500 förskolor och skolor genom I Ur och Skur, Skogsmulle i förskolan och Skogshjältarna.
www.friluftsframjandet.se