Små friluftssteg i rätt riktning, men kraftfulla satsningar på folkhälsan uteblir
Friluftslivet kan bidra till att möta samhällsproblem som stillasittande, ensamhet, psykisk ohälsa och minskad naturkontakt. För det behövs satsningar på såväl det ledarledda friluftslivet som naturen, Sveriges största arena för rörelse, motion och välbefinnande. I regeringens budgetproposition för år 2025 tas små steg i rätt riktning, men mer resurser behövs, anser Friluftsfrämjandet.
Budgeten innehåller en satsning på att öka äldres delaktighet i friluftslivet. Regeringen avser också inrätta ett nationellt kunskapscentrum för att öka kunskapen om fysisk aktivitet. Det görs också en viss återställning av det tidigare kraftigt nedskurna anslaget för naturvård.
– Det finns flera positiva nyheter i regeringens budget. Dels satsningen på äldres friluftsliv, en viss återställare av naturvårdsanslaget och att regeringen tydligt lyfter behovet av ökad rörelse ur ett folkhälsoperspektiv. Men detta är långt ifrån tillräckligt, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare i Friluftsfrämjandet.
– Idag saknas en långsiktig finansiering för ledarledd motionsbaserat friluftsliv. Friluftsfrämjandet har i dagsläget inte möjlighet att utbilda alla som vill bli ledare och ta ut människor i naturen. Med en långsiktig, jämlik och förutsägbar finansiering kan vi och andra friluftsorganisationer skapa ett rejält folkhälsolyft och minska stillasittandet, säger Kristina Ljungros.
Friluftsfrämjandets kommentarer på regeringens budgetproposition
Sju miljoner årligen till äldres friluftsliv
Att öka äldres delaktighet i friluftslivet är en viktig åtgärd för att främja hälsa och gemenskap. Många äldre känner sig ensamma och är alltför stillasittande och friluftsliv är en verksamhet som man kan hålla på med i mycket hög ålder. Regeringen avsätter sju miljoner kronor per år under 2025–2027 till friluftsverksamhet för äldre. Friluftsfrämjandet menar att det är positivt med en satsning på äldre, men ser också att det behövs avsevärt mer resurser.
Anslaget till det organiserade friluftslivet
Regeringens kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet föreslog 2023 en dubblering av anslaget till det organiserade friluftslivet men budgetpropositionen 2025 innebär i praktiken att anslaget minskat på grund av den höga inflation som varit. Tidöpartierna har höga ambition vad gäller folkhälsan, och friluftslivet skulle kunna göra stor skillnad för fler att ska hitta sin rörelseglädje i naturen. Friluftsfrämjandet önskar en rejäl satsning i nästa års budget så att den ledarledda motionsbaserade friluftsverksamheten ges förutsättningar som liknar stödet till idrottens ledarledda verksamhet. Något som skulle göra stor skillnad för barns rörelse, bryta utanförskap och motverka ohälsa.
Nationellt kunskapscentrum för fysisk aktivitet inrättas
Friluftsfrämjandet har länge efterfrågat en kraftsamling för ökad fysisk aktivitet. Det är därför välkommet att Folkhälsomyndigheten ges ett uppdrag att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för fysisk aktivitet. Något som också föreslogs i den statliga kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet (SOU 2023:29).
Liten återställare av anslaget för skötsel av värdefull natur
I förslaget till budget för 2025 återställer regeringen100 miljoner kronor för länsstyrelsernas arbete med att sköta om Sveriges 5000 naturreservat. I regeringens budgetproposition för 2023 skars två tredjedelar av länsstyrelsernas skötselmedel ner. Naturvårdsverket bedömer att det behövs en förstärkning med drygt 1,1 miljarder för åtgärder för värdefull natur, varav 600 miljoner kronor för skötsel av skyddade områden. Räknat per naturreservat innebär 2025 års budget att anslaget minskat med 34 procent sedan 2017. Det är positivt att regeringen lyssnat på Friluftsfrämjandets kritik och nu återställer en liten del av de kraftiga nedskärningar som gjorts. Men i nästa budgetproposition, den sista innan valet 2026, bör regeringen svara upp mot Naturvårdsverkets äskande. Det behövs med tanke på Riksrevisionens mycket kritiska granskning Förvaltningen av skyddad natur.
Viktiga satsningar på infrastruktur i Jämtland och klimatanpassning av leder
Det avsätts 30 miljoner kronor per år på besöksförvaltning och skötsel av vandringsleder i Jämtland och andra fjällområden samt klimatanpassning av leder. När allt fler rör sig i fjällen ökar slitaget och med klimatförändringarna kommer större vattenflöden som får konsekvenser för friluftsinfrastrukturen. Friluftsfrämjandet anser att detta är en viktig satsning för att fjällen ska vara tillgängliga för många.
Pressbilder
Här finns pressbilder på Kristina Ljungros
För mer information och intervjuer
Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet, svarar gärna på frågor om budgetpropositionen. För researchfrågor eller intervjuer med Kristina, kontakta:
Helena Paues, pressansvarig, helena.paues@friluftsframjandet.se, 070-9508338
