Sveriges natur och friluftsinfrastruktur tar stryk
Två av Sveriges friluftspolitiska mål har negativ utveckling, visar Naturvårdsverkets nya uppföljning av de tio nationella målen. Målen om Tillgänglig natur för alla och Attraktiv tätortsnära natur tar stryk på grund av regeringens stora nedskärningar av det statliga anslaget för skötsel av värdefull natur. Det påverkar möjligheten för friluftslivsåtgärder i bland annat skyddade områden och i kommunerna.
– När Sverige ligger i världstoppen vad gäller stillasittande och åtta av tio skolbarn inte rör sig enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer, behöver vår största och vackraste arena för rörelseglädje underhållas. Att den tätortsnära naturen och friluftsinfrastrukturen sköts om är grunden för att få fler människor att hitta ut i naturen och känna det välbefinnande som kommer med naturvistelser. Regeringen måste återställa anslaget för naturvården, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.
Friluftsfrämjandet välkomnar Naturvårdsverkets förslag om att säkerställa tillgången till bostadsnära natur genom att Boverket ges i uppdrag att ta fram ett planeringsunderlag och att länsstyrelserna får i uppdrag att tillsammans med kommunerna ta fram ett program för skydd av tätortsnära natur.
Friluftsliv för stärkt folkhälsa
I uppföljningen bedömer myndigheterna att målet om Friluftsliv för folkhälsa utvecklas positivt. Men bedömningen bygger på att det blir verkstad bakom förslagen om satsningar på fysisk aktivitet och även de förslag om friluftslivet som kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet lämnade i sitt slutbetänkande. Andelen barn som dagligen vistas i ett grönområde har nämligen minskat kraftigt, från 78 procent 2003 till 49 procent år 2019.
Friluftsfrämjandet välkomnar även Naturvårdsverket förslag om att staten ska satsa riktade resurser på att få friluftsovana grupper att utöva ett aktivt friluftsliv för att stärka den fysiska och psykiska hälsan.
– Det organiserade friluftslivet är i dag en underutnyttjad resurs i arbetet för att skapa ett rörelselyft i Sverige. Staten satsar tolv gånger mer på varje idrottsutövare än friluftsutövare. Med en fördubbling av det statliga anslaget till friluftslivet som föreslås i slutbetänkandet från kommittén för främjande av fysisk aktivitet, skulle vi kunna få många fler att utöva friluftsliv, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.
En konsekvens av den ökande stressen, stillasittandet och ensamheten är mängden sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa. De har stigit kraftigt i Sverige, från 30 procent 2010 till 45 procent 2021.
– Allt fler känner sig ensamma i vårt land. Att göra saker tillsammans i naturen bidrar till livsglädje och välmående, och kan hjälpa mot både ensamhet och psykisk ohälsa. Genom sänkta trösklar kan det organiserade friluftslivet, precis som uppföljningen visar, även bidra till att bryta ensamhet, isolering och psykisk ohälsa, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.
Med ett stärkt stöd till friluftsorganisationerna skulle många fler ledare kunna utbildas och många fler ledarledda och trygga aktiviteter genomföras för friluftsovana invånare i alla åldrar över hela landet. Det kompletterar regeringens förslag på ett fritidskort, då en stor flaskhals handlar om antalet utbildade ledare.
– Att åstadkomma ett rörelselyft genom friluftsliv, kan ingen göra själv. För att lyckas långsiktigt behövs satsningar dels på naturskötseln och friluftsinfrastrukturen, dels på organisationer som kan erbjuda trygga aktiviteter. Om vi krokar arm - regering, riksdag, länsstyrelser, regioner, kommuner och friluftsorganisationer – kommer vi att få många fler att hitta rörelseglädjen och välbefinnandet i naturen, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.
Kontakt
Pontus Björkman, sakkunnig friluftspolitiska frågor för Friluftsfrämjandet, pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se, 073-7711850
Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet, kristina.ljungros@friluftsframjandet.se, 070-950 83 38
Fakta
Här finns Naturvårdsverkets nya uppföljning av de friluftspolitiska målen:
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/friluftsliv/sveriges-friluftlivsmal/uppfoljning-av-malen-for-friluftslivspolitiken/
https://www.naturvardsverket.se/4afe46/globalassets/media/publikationer-pdf/7100/978-91-620-7123-3.pdf
Friluftsfrämjandet och STF varnade redan i början av året för konsekvenserna för friluftslivet av de stora neddragningarna. Bland annat Aftonbladet publicerade TT:s intervju med Kristina Ljungros.
Här finns slutbetänkandet från den statliga kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet om en kraftfullt utbyggd finansiering av det organiserade friluftslivet. Anslaget till Svenskt Friluftsliv bör ”inledningsvis dubbleras”, skriver kommittén. Svenskt Friluftsliv finansierar 28 friluftsorganisationer, så som Friluftsfrämjandet, Scouterna och Jägarförbundet.
Foto
Skogsmulle av Daniel Ohlsson/Friluftsfrämjandet. Här finns fler bilder fria att använda vid publicering av nyheter om detta pressmeddelande, uppge namn på fotograf/Friluftsfrämjandet vid använande: Friluftsfrämjandet’s albums | Flickr
Om Friluftsfrämjandet
Friluftsfrämjandet är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden, ideell organisation som genom friluftsliv verkar för folkhälsa, livsglädje och respekt för naturen. Med ca 110 000 medlemmar, 8000 ledare, 300 lokalavdelningar, verksamhet i 360 förskolor och skolor, och skidskola i 80 skidbackar är Friluftsfrämjandet Sveriges största friluftsorganisation.
