700 000 i Sverige känner sig hotade av teknikskiftet

Ny teknik skapar stora arbetsmarknadsförändringar. Med anledning av detta presenterar Futurion Framtidssäkringsindex. Indexet kartlägger hur svenska arbetstagare uppfattar sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden och visar att nästan 700 000 personer bedömer att de skulle ha svårt att skaffa ett likvärdigt arbete om de blev av med sitt nuvarande. Dessutom visar det att bara en av fyra arbetstagare anser sig ha en säker position på arbetsmarknaden.

Teknikutvecklingen påverkar våra jobb vilket innebär att vissa jobb försvinner och ersätts av andra samtidigt som många av de jobb som finns förändras. Detta ställer nya krav på kunskaper och färdigheter.

För att uppskatta hur många arbetstagare som saknar den kompetens som kommer att krävas i framtiden har Futurion tagit fram Framtidssäkringsindex. I undersökningen bad vi bland annat deltagarna uppskatta hur attraktiva de är på arbetsmarknaden.

Svaren visar att 14 procent av arbetstagarna bedömer att de skulle ha svårt att hitta ett jobb med ungefär samma lön om de skulle bli av med sitt nuvarande. Det handlar om ungefär 700 000 arbetstagare som har ett behov av att byta karriär eller att komplettera sina kunskaper för att behålla jobbet.

- Vi har snackat så länge om livslångt lärande men vi gör för lite. Vårt Framtidssäkringsindex visar att människor har ett stort behov av kompetensutveckling. Vi behöver snacka mindre och göra mer. Individen måste vilja och systemen måste möjliggöra. Just nu måste arbetsgivarna, facken och omställnings- och utbildningssystemen agera. Fler måste göra mer, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion. 

- Ett steg i rätt riktning är det unika samarbetet och initiatviet FutureFit, en utbildningssatsning som lanseras 17 februari, av Futurion och Google, i samarbete med innovationsstiftelsen Nesta, Göteborgs universitet, Hyper Island, Unionen, Vision och Finansförbundet. Fler samarbeten av det här slaget är helt avgörande för Sveriges konkurrenskraft i framtiden, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion. 

Om indexet

Undersökningen, som Futurion har genomfört i samarbete med Novus, utgår från 1034 intervjuer av människor i arbetsför ålder (18-65 år). Resultatet ger ett Framtidssäkringsindex-värde (FIX-värde) på mellan 0 och 100 för varje svarsperson. Ett högt FIX-värde innebär att individen upplever sig framtidssäkrad. Det genomsnittliga FIX-värdet för den svenska allmänheten är 68.

FIX-värdet baseras på ett medeltal av två femgradiga påståenden. Första räknas ett medelvärde av de två påståendena fram som sedan räknas om till en 100-gradig skala som går mellan 0 och 100. Om en respondent svarat det lägsta värdet (1) på bägge påståendena så resulterar det i index 0. Om de svarar högsta värdet (5) på bägge påståendena resulterar det i index 100. Ett medelvärde på 3 ger index 50. FIX-värdet är alltså inte ett procentvärde.

Värdet skiljer sig dock åt mellan olika grupper och påverkas – föga förvånande – framförallt av utbildningsnivån. Personer med högskoleutbildning har ett värde på 72, gymnasieutbildade 61 medan de som endast har grundskoleutbildning hamnar på 50. Det finns även skillnader mellan åldrar, sektorer och delar av landet. De som är under 45 år har FIX-värden som i snitt ligger på 71 medan de i åldern 45-54 år har 66 och de över 55 har 58. FIX-värdet är högst i Sydsverige (71) och lägst i Norrland (65). Kvinnor har marginellt högre FIX-värde än män (68 respektive 67).

Hotade och framtidstrygga

Utifrån undersökningen är det möjligt att dela in arbetstagarna i tre grupper där 14 procent av de tillfrågade känner sig hotade och bedömer att de skulle ha svårt att hitta ett nytt jobb med ungefär samma lön om de skulle bli av med sitt nuvarande. 26 procent känner sig i stället framtidssäkra. Dom anser sig ha goda chanser att hitta ett likvärdigt eller bättre arbete. Resterande, 60 procent av befolkningen, befinner sig i mellansegmentet och är osäkra på hur väl de står sig mot konkurrensen på arbetsmarknaden. De säkra har ett FIX-värde på 87,5 eller högre medan de hotade ungefär motsvarar de som har FIX-värde på 25 eller lägre. Den övriga gruppen som vare sig klassas som hotade eller säkra har FIX-värden som ligger mellan 25 och 87.

Hur ser de olika grupperna ut?

De olika segmenten skiljer sig ifrån varandra på ett antal olika sätt. Bland de mest hotade återfinns fler äldre människor och även om många inom den här gruppen har en gymnasieutbildning så har färre än snittet en högskoleutbildning. Fler än snittet är arbetare och med i LO eller annan facklig organisation, men färre är anslutna till SACO. TCO:s medlemmar är mer jämnt fördelade. Bland de mest hotade återfinns också färre höginkomsttagare. De säkra har istället en bra bit till pensionen (färre människor över 55 år återfinns i den här gruppen). Fler än snittet har högskoleutbildning men här återfinns samtidigt fler arbetare (istället för tjänstemän) och det är fler som saknar gymnasieutbildning.

Det faktum att arbetare är överrepresenterade både bland de mest hotade och de säkra kan bero på att gruppen arbetaryrken både omfattar jobb som är relativt lätta att automatisera, exempelvis inom industrin, och jobb som är svåra att ersätta, exempelvis inom byggsektorn och andra hantverksyrken.

​Hotade (14 %)

• Fler är över 55 år och färre är under 45 år. 
• Fler har grund- och gymnasie-utbildning, färre har högskole-utbilding.
• Fler är arbetare och färre är tjänstemän.
• Färre höginkomsttagare.
• Fler är med i LO och annan facklig organisation, färre är med i Saco.
• Fler är singlar, färre är sambos.
• Fler bor i mindre städer, färre bor i storstäder.

Varken eller (60 %)

• Fler är studerande och arbetslösa, färre är arbetare.
• Fler är sambos.
• Fler bor i Stockholm, färre bor i västsverige.

Framtidssäkra (26 %)

• Färre är över 55 år.
• Fler har högskoleutbildning och färre har gymnasieutbildning.
• Fler är arbetare.
• Färre bor i Stockholm.

Vilka insatser behövs?

Framtidssäkringsindexet är i snitt 68. I vissa grupper bedömer deltagarna att de är mycket attraktiva på arbetsmarknaden och att de lätt skulle hitta ett nytt jobb om de plötsligt blev arbetslösa. Men 22 procent uppger att de inte får den kompetensutbildning de behöver av sin nuvarande arbetsgivare och en lika stor andel svarar att de inte har ett socialt nätverk som skulle kunna hjälpa dem att hitta ett nytt jobb.

Detta ställer stora krav på kompetensutveckling av olika slag. Det innebär krav på den enskilde som måste utveckla sin kompetens samt på arbetsgivarna, facken och omställnings- och utbildningssystemen. Många aktörer måste engagera sig.

I vilken utsträckning får du den kompetensutveckling du behöver av din nuvarande arbetsgivare?

I vilken utsträckning har du ett socialt nätverk som skulle hjälpa dig att hitta ett nytt jobb om du plötsligt skulle bli arbetslös?

Om indexet

FIX-värdet baseras på ett medeltal av två femgradiga påståenden. Första räknas ett medelvärde av de två påståendena fram som sedan räknas om till en 100-gradig skala som går mellan 0 och 100. Om en respondent svarat det lägsta värdet (1) på bägge påståendena så resulterar det i index 0. Om de svarar högsta värdet (5) på bägge påståendena resulterar det i index 100. Ett medelvärde på 3 ger index 50. FIX-värdet är alltså inte ett procentvärde.

Frans Haraldsen
PR- och kommunikationsansvarig
frans.haraldsen@futurion.se

eller

daniel.bacelj@futurion.se 

Futurion är en tankesmedja för framtidens arbetsliv och finansieras av TCO och dess medlemsförbund. En viktig del av Futurions arbete handlar om hur vi säkerställer att tjänstemän står väl rustade för arbetslivet i framtiden.