De med störst behov av kompetensutveckling blir oftast utan

Nästan dubbelt så många som före pandemin upplever sin ställning på arbetsmarknaden som hotad. Många av dem bedömer att de kommer behöva vidareutbilda sig för att ens kunna behålla jobbet. Samtidigt erbjuds de som upplever att de har svag ställning på arbetsmarknaden mindre kompetensutveckling än de som upplever sig attraktiva på arbetsmarknaden. Det visar tankesmedjan Futurions nya rapport.

– Det är anmärkningsvärt att de grupper som har störst behov av kompetensutveckling i många fall blir utan. Vi ser en polarisering på arbetsmarknaden där allt fler känner sig hotade och samtidigt inte får det stöd de behöver, säger Ann-Therése Enarsson, VD på tankesmedjan Futurion.

Motsvarande 1,2 miljoner svenskar upplever att de har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det är mer än var fjärde yrkesverksam (26 procent). Före pandemin (2019) bedömde 14 procent av den yrkesverksamma befolkningen att de skulle ha svårt att hitta ett nytt jobb om de plötsligt blev av med sitt nuvarande och att de inte är attraktiva på arbetsmarknaden. Sedan dess har siffran nästan dubblerats.

– Det är en oroväckande utveckling. På många sätt håller världen på att återhämta sig efter att pandemin vände allting upp och ner 2020. Men nu väntar en lågkonjunktur och det osäkra omvärldsläget sprider oro och otrygghet på arbetsmarknaden, säger Ann-Therése Enarsson. 

Andelen som bedömer att de har en stark ställning på arbetsmarknaden har däremot återhämtat sig, efter att ha störtdykt under pandemin. Före pandemin upplevde en fjärdedel av den yrkesverksamma befolkningen att de skulle ha lätt att hitta ett nytt jobb och att de är attraktiva på arbetsmarknaden. Nu är siffrorna tillbaka på samma nivå.

Färre erbjuds kompetensutveckling

Många av dem som upplever sin position som hotad på arbetsmarknaden (18 procent) tror att de skulle behöva vidareutbilda sig för att behålla sina jobb. Samtidigt uppger hälften av dem att de inte erbjuds kompetensutveckling av sin arbetsgivare. Bland de som ser sig som attraktiva på arbetsmarknaden däremot, uppger bara 23 procent att de inte erbjuds kompetensutveckling, medan hela 60 procent blir erbjudna det.

– Fler behöver få kompetensutveckling för att kunna matcha framtidens arbetsmarknad. Det tjänar individen, företagen och samhället på, säger Ann-Therése Enarsson.

Om undersökningen

För att kunna följa och påverka utvecklingen på arbetsmarknaden studerar Futurion hur arbetstagarna uppfattar sin position på arbetsmarknaden. I Framtidssäkringsindex, FIX, mäter Futurion sedan 2019 bland annat hur många som tror att de skulle kunna hitta ett nytt jobb om de plötsligt blev av med sitt nuvarande, och om de anser sig vara attraktiva på arbetsmarknaden. Svaren vägs samman i ett FIX-värde som i den senaste undersökningen är 62, vilket är samma nivå som året innan.

Futurions Framtidssäkringsindex bygger på en undersökning bland 1 260 yrkesverksamma svenskar mellan 18 och 64 år. Undersökningen är genomförd av Novus på uppdrag av Futurion, den 20 oktober–13 november 2022.

FIX-värdet baseras på ett medeltal av två femgradiga påståenden, som räknas om till en skala mellan 1 och 100. Om en respondent svarar det lägsta värdet (1) på båda påståendena, resulterar det i indexet 0. Om hen svarar det högsta värdet (5) på båda påståendena blir indexet 100. Ett medelvärde på 3 ger index 50. Medeltalet av varje respondents genomsnittliga värde av de två påståendena blir det totala FIX-värdet, som alltså inte är ett procentvärde.
 

Påståendena som de svarande tar ställning till är följande:

• ”Om du plötsligt blev av med ditt jobb, skulle det vara lätt eller svårt för dig att hitta ett nytt jobb med ungefär samma lön?”
• ”Om du själv får bedöma hur attraktiv du är på arbetsmarknaden, skulle du säga att du är” (på en skala från ”Inte alls attraktiv” till ”Mycket attraktiv”)

För mer information:
Ann-Therese Enarsson
VD
ann-therese.enarsson@futurion.se
070-921 75 50

Futurion är tankesmedjan för framtidens arbetsliv. Finansieras av olika fackförbund i tjänstemannarörelsen.