Frivilliga institutioner kan leda till färre markkonflikter i fattiga länder
Fattiga människor i utvecklingsländer lider inte av att veta att andra får bistånd. Det finns kostnadseffektiva metoder för att få bönder, som strider om landsgränser, att börja samarbeta. Detta är några av slutsatserna som presenteras i en ny doktorsavhandling från Enheten för miljöekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som med beteendeekonomiska experiment i Etiopien ger vägledning om hur nya riktlinjer bör utformas.
– Det är i regel dyrt att införa nya lagar och institutioner så man vill försäkra sig om att de kommer att tjäna sitt syfte. Med ekonomiska experiment kan man utan större kostnader testa teorier, dra lärdomar om beteendemönster och förstå hur politiken bör utformas, säger Haileselassie Medhin som i sin avhandling presenterar sju artiklar, alla baserade på ekonomiska experiment utförda i Etiopien.
Avhandlingen belyser bland annat hur man kan skapa bättre institutioner för att minska landkonflikter där småbönder strider om gränsdragning. Tvister som leder till samhällsekonomiska förluster.
– Studier har visat att bönderna inte strider om landgränser för att de är giriga. Tvärtom föredrar de att inte tilldelas mark på bekostnad av någon annan. Så varför strider de, frågar sig Medhin, och förklarar varför han har velat undersöka just detta. Som del av studien konstruerades ett spel som efterliknar införandet av en policy som uppmuntrar småbönder att samarbeta. Det visade sig att introduktionen av en officiell myndighet för gränsdragning, som bönderna fick betala på frivillig basis, ledde till just ökat samarbete.
Medhin drar slutsatsen att bönderna i största möjliga utsträckning vill undvika att blanda in tredje part i beslutsfattandet och därför börjar samarbeta. Införandet av en övervakande, men ej ingripande, myndighet skulle kunna vara ett billigare alternativ för att undvika landkonflikter i utvecklingsländer än traditionella generella markreformer.
Medhin tillämpar liknande metoder för att undersöka andra beteendemönster så som etiopiska bönders förhållande till status. Studier från västvärlden visar att folk i allmänhet är villiga att ge upp lite av sin totala inkomst och konsumtion om det ökar deras relativa position i samhället. Det vill säga att de nöjer sig med mindre så länge de vet att de har mer än folk omkring dem, vilket också medför att de lider om de konsumerar mindre än folk i deras närhet. Om detta vore fallet också i fattiga länder skulle det betyda att om vissa får bistånd så skulle det skada alla som inte får det. Medhins studie visar dock att sådan statusjämförelse knappt existerar bland fattiga bönder i ett utvecklingsland som Etiopien.
Avhandlingen har genomförts med stöd av Sida. Presenterades den 11 oktober 2013.
Titel: The Poor and Their Neighbors: Essays on Behavioral and Experimental Economics.
Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
> Läs avhandlingen i sin helhet
För mer information kontakta:
Haileselassie Medhin
Tel. 031 786 1265
haileselassie.medhin@economics.gu.se
Handledare:
Gunnar Köhlin gunnar.kohlin@economics.gu.se
Peter Martinsson peter.martinsson@economics.gu.se
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 300 studenter, 450 anställda, över 180 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor och är en av de knappt 60 handelshögskolor i världen som har en femårig Equis-ackreditering, en internationell kvalitetsutmärkelse. www.handels.gu.se
Taggar:
