Historisk pessimism hos svenska hushåll

Report this content

Under 2022 har hushållens framtidsförväntningar vad gäller den egna ekonomin sjunkit till historiskt låga siffror. Det är främst under den senare delen av året som det tuffare ekonomiska läget fått tydliga konsekvenser för plånboken, visar statistik sammanställd i den nya Konsumtionsrapporten. Möbler, inredning och rutinunderhåll av hemmet är de områden där konsumtionen minskat mest.

De svenska hushållen har förändrat sina konsumtionsmönster under 2022. Utvecklingen har accelererat under det tredje kvartalet, då det trängda ekonomiska läget bidragit till att konsumtionen minskat inom flera områden.

– I början av 2022 härjade covid-19 och Ryssland invaderade Ukraina. De senaste årens pandemi och krig i Europa har skakat om oss på många plan. I kölvattnet har oron för framtiden och ett tuffare ekonomiskt läge drabbat både hushåll, företag och offentlig sektor, säger Ulrika Holmberg, konsumtionsforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Svångremmen dras åt
2022 har hittills varit ett händelserikt år och prognosen är att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Årets Konsumtionsrapport visar att svenska hushåll nu börjar känna av den ekonomiska situationen allt mer.

­– Under året har hushållens kostnader höjts inom många konsumtions­områden, och under hösten 2022 har förändringen blivit än mer kännbar för många. Vi har de senaste månaderna sett snabba prisökningarna på mat, el, bränsle och bolån i kombination med sjunkande priser på bostäder och andra tillgångar, säger Ulrika Holmberg.

Under de tre första kvartalen år 2022 ökade hushållens konsumtion med drygt tio procent i löpande priser jämfört med de tre första kvartalen år 2021. Tillväxten var mycket stark under det första halvåret, men under det tredje kvartalet 2022 har ökningen avstannat.

De områden som ökade mest under de första sex månaderna av 2022 jämfört med föregående år var framför allt de som minskade mycket under pandemin. Det rör sig om hotell, kaféer och restauranger, konsumtion utomlands samt utländsk konsumtion i Sverige.  

Större utgifter skjuts på framtiden
Under det tredje kvartalet 2022 har hushållen dock minskat sin konsumtion inom flera områden. Möbler, inredning och rutinunderhåll av hemmet har minskat mest.

– När levnadskostnaderna stiger snabbt avvaktar vi med större inköp och väljer billigare alternativ när det är möjligt. För många hushåll är nya möbler och inredning något man unnar sig i goda tider och sparar in på när ekonomin är sämre, säger Ulrika Holmberg

Nedgången under det tredje kvartalet beror huvudsakligen på stora prisökningar och oro för det ekonomiska läget, vilket medfört att många hushåll skjutit större utgifter på framtiden.

Kraftigt ökade matpriser har också lett till att livsmedelskonsumtionen minskat under det tredje kvartalet av 2022. Konsumtionsminskningen består främst av att hushållen bytt till lågprisvaror. Utgifterna för livsmedel i löpande priser (inklusive prisökningar) har ökat med tio procent, medan utgifterna i fasta priser (exklusive prisökningar) har minskat med tre procent. På liknande sätt köper hushållen färre och billigare kläder på grund av att även klädpriserna gått upp.

– Det kommer att bli tufft under ytterligare en period framöver för hushållen eftersom det dröjer innan inflationen vänder nedåt. Prisnivån ligger därmed fortsatt högt på många varor och tjänster, vilket gör att hushållen behöver se över sina utgifter även de kommande åren, säger Lena Hansson, konsumtionsforskare på Göteborgs universitet.

Konsumtionsrapporten 2022

Konsumtionsrapporten 2022 – basfakta

Hushållens konsumtion

  • Hushållens totala konsumtion 2021 uppgick till 2 330 miljarder kronor, en ökning med sex procent sedan 2020.
  • Konsumtionen fortsatte växa i samma takt första halvan av 2022, men låg nära noll under det tredje kvartalet jämfört med samma kvartal året innan.

Detaljhandeln

  • Sällanköpsvaruhandeln ökade mer än dagligvaruhandeln under 2021, men under inledningen av 2022 har förhållandet varit det omvända.
  • E-handelns hade en fortsatt kraftig tillväxt under 2021, men från sista kvartalet 2021 till och med tredje kvartalet 2022 har tillväxten varit negativ.
  • Antalet fysiska butiker har minskat under de senaste åren, men under 2021 var minskningen av antalet butiker inte lika omfattande som under de föregående åren.

Framtidsutsikter

  • Sveriges ekonomi har utvecklats positivt under 2022 som helhet men förväntningarna på ekonomin har de sista månaderna fallit kraftigt bland hushåll och handlare.
  • Många hushåll kommer att få en fortsatt tuff ekonomisk situation under 2023 och framåt men konsumtionen förväntas växa svagt och 2025 hamna på en normaltillväxttakt.

Kontakt, (redaktörer):

  • Ulrika Holmberg, forskare Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Tel: 076–618 56 06, e-post: ulrika.holmberg@cfk.gu.se
  • Lena Hansson, forskare Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Tel: 076–618 54 92, e-post: lena.hansson@cfk.gu.se
  • Johan Hagberg, forskare vid Centre for Retailing på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.  076–618 14 93, johan.hagberg@gu.se
  • Niklas Sörum, forskare och föreståndare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. E-post: niklas.sorum@cfk.gu.se

Fakta Konsumtionsrapport
Konsumtionsrapporten ges ut i december varje år och visar på övergripande förändringar och trender vad gäller den svenska konsumtionen. Årets rapport är ett samarbete mellan Centrum för Konsumtionsforskning och Centre for Retailing på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Den bygger på statistik från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Handelsfakta, HUI, Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel.

Agnes Faxén
Kommunikatör
Centrum för konsumtionsvetenskap & Gothenburg Research Institute
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 2008 
E-post: agnes.faxen@gri.gu.se

Prenumerera

Media

Media