Kommuner förskönar bilden av ekonomin under valår
Inför val blir tonen i kommuners årsredovisningar mer positiv, oavsett hur ekonomin faktiskt ser ut. En ny studie från Göteborgs universitet visar att politiskt tryck riskerar att påverka hur ekonomiska resultat framställs i text.
Forskarna har undersökt hur språkbruket i årsredovisningar hänger ihop med kommunernas ekonomiska resultat. Resultaten visar att tonen i rapporterna speglar den ekonomiska verkligheten, men att sambandet mellan text och siffror försvagas i valtider.
– När det politiska trycket är som störst blir också risken större att verkligheten framställs i ett mer fördelaktigt ljus. Det är problematiskt att det sker just när väljare ska fatta beslut om hur de ska rösta. Språkbruket kan påverka väljare, medier och i förlängningen valresultat, säger Emmeli Runesson, redovisningsforskare vid Göteborgs universitet.
Kommuner med svag ekonomi förskönar mest
Tillsammans med Pierre Donatella, docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet, har hon analyserat 4 000 årsredovisningar från 289 svenska kommuner mellan 2010 och 2023. Det förskönande språkbruket är särskilt tydlig i kommuner med svagare ekonomiska resultat. Där avviker tonen mest från den faktiska utvecklingen.
– Inför val ser vi att språket blir mer positivt, även i kommuner där ekonomin är relativt sett svag. De beskrivande texterna används för att tona ned de negativa resultat som siffrorna visar, säger Emmeli Runesson.
Språkbruk kan påverka valresultat
Årsredovisningar är ett centralt verktyg för insyn i offentlig verksamhet. Samtidigt saknar många av dem som läser rapporterna djupare ekonomisk expertkunskap, vilket gör att de i hög grad kan komma att förlita sig på hur de ekonomiska resultaten formuleras i text.
– Transparens handlar inte bara om vilka siffror som redovisas, utan också om hur de beskrivs. Våra studie visar att man bör läsa årsredovisningar med större försiktighet under valår, säger Emmeli Runesson.
Studie: Local government transparency across the election cycle: Do text and numbers tell the same story? är publicerad i International Review of Administrative Sciences. Forskarna har använt en metod som bygger på datorbaserad textanalys och statistiska sambandsmodeller. Fokus har inte legat på att analysera enskilda kommuner.
Kontakt: Emmeli Runesson, universitetslektor i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, emmeli.runesson@handels.gu.se, 031-786 14 76
Elin Hellström
Kommunikatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 076-618 66 17
E-post: elin.hellstrom@handels.gu.se
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. 2023 fyllde Handelshögskolan 100 år. gu.se/handelshogskolan
