”Mindre tillväxt är bra för välfärd, klimat och välmående”
Starkare ekonomisk tillväxt ökar utsläppen av växthusgaser. Därför behöver samhället styra tillväxtens inriktning bort från det som är sämst ur klimatsynpunkt.
– Om vi jobbar lite mindre minskar tillväxten. Det kan vi må väl av samtidigt som samhällets välfärd ökar när mer skattemedel kan omfördelas, säger nationalekonom Olof Johansson Stenman, professor och prorektor på Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Imorgon fredag den 28 mars hålls ett öppet seminarium på temat ”Utveckling utan tillväxt?” med anledning av Västra Götalands nya strategi för tillväxt och utveckling. Professor Olof Johansson Stenman ska reflektera över sambanden mellan tillväxt, miljö och välfärd. Civilingenjören och författaren Stellan Tengroth, som i en debattartikel i Göteborgs-Posten kritiserat regionens nya strategi för ett alltför stort fokus på ekonomisk tillväxt, deltar också liksom regionens chefanalytiker Tomas Ekberg och regionpolitiker.
Nationalekonomer beskylls ibland för att fanatiskt förespråka ekonomisk tillväxt. Men det gör inte Olof Johansson Stenman. Han forskar i nationalekonomi med miljö- och beteendeekonomisk inriktning och kan mycket väl tänka sig ett samhälle helt utan tillväxt.
– Ja absolut. Det finns inget vetenskapligt stöd för att samhället skulle rasa ihop utan tillväxt. I själva verket har stark tillväxt bara förekommit under en mycket kort period i mänsklighetens historia, i Sverige bara under de senaste två, trehundra åren, säger Olof Johansson Stenman.
En annan föreställning om ekonomisk tillväxt är att vi ständigt måste konsumera för tillväxtens skull.
– Det är inte konsumtion som driver tillväxt annat än på mycket kort sikt, ett till två år. Tillväxt i BNP-termer på längre sikt drivs istället främst av teknisk utveckling, alltså nyttiggjord kunskap som innebär att vi kan göra saker effektivare, säger Olof Johansson Stenman.
En i det närmaste helt enig internationell forskarkår anser samtidigt att med starkare ekonomisk tillväxt ökar utsläppen av växthusgaser. Främst gäller det koldioxid från förbränning av fossilt bränsle som kol, bensin och diesel. Olof Johansson Stenman hör till de många forskare som anser att klimatförändringen innebär risk för direkt katastrofala effekter, inte minst i de länder som orsakar minst utsläpp.
Ett sätt att hantera klimatproblemet skulle alltså kunna vara att minska investeringarna i teknik eftersom teknisk utveckling driver tillväxt som skapar klimatförändringar. Men de flesta forskare anser samtidigt att ny teknik, till exempel solceller, är en del av lösningen på klimatproblemet. Därför är det själva inriktningen på tillväxten som behöver styras bort från det som är sämst för klimatet, enligt Olof Johansson Stenman:
– Det intressanta är att vi inte alls måste ändra vår livsstil drastiskt, även om många kanske skulle vilja det av andra skäl än klimatet. Ett effektivt styrmedel är att beskatta sådant som skapar koldioxidutsläpp, alltså förbränning av kol, bensin och diesel liksom energiförbrukning. Om en sådan skatt skulle tillämpas globalt skulle den inte behöva vara särskilt hög, faktiskt inte högre än vad de svenska hushållen idag betalar i koldioxidskatt på transporter och energi. Svårigheten ligger i att nå kraftfulla internationella överenskommelser om sådana skatter.
Seminarium: "Utveckling utan tillväxt?" i samarbete mellan Göteborgs universitet/Reväst och Västra Götalandsregionen
Tid: 28 mars, kl. 13.00-15.30
Plats: Aulan, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Anmälan via www.revast.org.gu.se
Kontakt Olof Johansson Stenman
Tel. 031-786 2538
olof.johansson@economics.gu.se
Taggar:
