Naturupplevelser fortsatt viktiga för barn – men stora socioekonomiska skillnader
I bilden av en god barndom finns mötet med naturen: att klättra i träd, springa barfota och plocka bär. Men vilken betydelse har egentligen barns naturkontakt i dagens samhälle, där allt fler växer upp i storstäder, med egen dator och uppskattningsvis 400-800 leksaker? En ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att det finns stora skillnader i hur barn i olika bostadsområden kommer i kontakt med naturen.
– Det finns en stark idé om att det är viktigt för barn att vara ute i naturen. Allt mer forskning pekar på naturkontaktens betydelse för en hälsosam utveckling. Det handlar om en allmän känsla av välmående, det stimulerar till rörelse, det kan ge en pedagogisk behållning och bidrar till upplevelsen att vi alla är en del av samma jord, berättar forskaren Mattias Sandberg vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi på Handelshögskolan i Göteborg.
Sedan 2007 har Mattias Sandberg arbetat med sin avhandling som studerar barns möten med naturen i olika bostadsmiljöer i eller nära staden. Studien bygger på gruppintervjuer med barn, intervjuer med föräldrar och observationer ute i terrängen. Avhandlingens titel ”De är inte ute så mycket” är ett citat som sammanfattar många föräldrars bild, eller oro, när de jämför med sin egen uppväxt.
– Min studie visar att barnen, trots alla nutida ”hinder” som datorer eller sportutövande i inomhusmiljöer, kommer i kontakt med naturen i vardagen. Det sker genom lekar och äventyr på egen hand, men också tillsammans med föräldrarna. Barnens berättelser från naturupplevelsen är ofta inlevelsefulla, detaljrika och förknippade med spänning. Studien visar att närhet till natur i storstaden är viktigt för barns vana att visats där, inte minst för att skolorna aktivt ska kunna göra utflykter i närmiljön, berättar Mattias Sandberg.
Föräldrarna som bor i centrala stadsdelar liksom de som bor i hus strax utanför staden har en upplevelse av att barnen inte är utomhus särskilt mycket, inte heller i den utsträckning som föräldrarna minns att de själva var i sin barndom. Men det finns stora skillnader:
– Avhandlingen visar att klassmässiga och möjligtvis kulturella olikheter har stor betydelse för barnens naturkontakt. Barn som bor i ett mer välbärgat bostadsområde, där majoriteten har svensk bakgrund, har större erfarenhet av den bostadsnära naturkontakten än barnen i det ekonomiskt svagare området där många har invandrarbakgrund. En medelklasskultur där en aktiv fritid för barnen värderas högt kan delvis förklara vissa av dessa skillnader, menar Mattias Sandberg.
Avhandlingen presenterades den 1 juni 2012.
Titel: “De är inte ute så mycket – Den bostadsnära naturkontaktens betydelse och utrymme i storstadsbarns vardagsliv”
Institution: Kulturgeografi och ekonomisk geografi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
> Här kan avhandlingen läsas i sin helhet
> Högupplöst pressbild på Mattias Sandberg
Kontaktinformation:
Mattias Sandberg, fil. dr.
Tel. 031-786 13 91
mattias.sandberg@geography.gu.se
Daniel Karlsson
Kommunikatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Tel. 031-786 54 77, 0733-68 75 20
daniel.karlsson@handels.gu.se
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 400 studenter, 450 anställda, över 150 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor och är en av de knappt 60 handelshögskolor i världen som har en femårig Equis-ackreditering, en internationell kvalitetsutmärkelse. www.handels.gu.se
Taggar:
