Restaurangscenen lockar fler kvinnor

Svenska konsumenter spenderar allt mer pengar på restaurang- och kafébesök. Den här konsumtionskategorin ökade med 4,9 procent under 2016 jämfört med 2015. En förklaring är att gruppen kvinnor som går på restaurang ofta växer. I stort ökade den svenska konsumtionen med två procent under 2016. Det visar statistik sammanställd i Konsumtionsrapporten 2017 som ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Konsumtion på kaféer och restauranger var den konsumtionskategori som ökade näst mest under 2016 jämfört med 2015. I genomsnitt besöker den svenska konsumenten en restaurang kvällstid 12 gånger per år, att jämföra med 9 gånger per år 2006. En faktor som kan förklara den ökade restaurangkonsumtionen är att gruppen kvinnor som besöker en restaurang fler än en gång per vecka växer. Andelen kvinnor bland konsumenter som besöker restauranger på kvällstid flera gånger per vecka har ökat från cirka 40 procent 2013, till att 2016 utgöra drygt hälften.

– Det kan betraktas som en liten jämställdhetsrevolution, åtminstone om en väljer att se det ur perspektivet att kvinnor nu nyttjar dessa attraktiva, konsumtionsplatser inte bara utanför hemmet utan också på kvällen vilket kan tolkas som ett val baserat på egen njutning, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet som analyserat den ökade restaurangkonsumtionen i en av Konsumtionsrapportens fördjupningsdelar.

Andra faktorer som driver restaurangkonsumtionen:

• branschens goda förmåga att använda sociala medier och bloggar för att fånga kundernas engagemang för matkultur
• ökat intresse för grön upplevelsekonsumtion
• internationellt fokus på nordisk mat (New nordic)
• växande matintresse som bland annat tar sig uttryck i en framväxande ”foodie”-kultur

Kommunikation ökar mest
Den konsumtionskategori som ökade mest under 2016 jämfört med 2015 var kommunikation (+5,1 procent). Den här kategorin innefattar till exempel posttjänster, teleutrustning och teletjänster. Under de senaste tio åren har hushållens konsumtion av kommunikation ökat med 57 procent. Butikerna inom information och kommunikation har ökat sin försäljning med 400 procent sedan 2006. Ökningen kan kopplas till en mobil livsstil men även till fallande priser. Sedan 2006 har priserna inom kommunikation minskat med 27,5 procent.

– Svenska konsumenter använder sig allt oftare av priserbjudanden och är särskilt priskänsliga när det gäller den här typen av varor. Därför pressar handeln priserna eftersom det ökar försäljningen på kort sikt. Men kanske har svensk detaljhandel fokuserat för mycket på låga priser under senare år, då det gjort dem sårbara för konkurrens från utländska e-handelssajter som kan hålla ännu lägre priser, säger John Magnus Roos, redaktör för Konsumtionsrapporten.

Den enda konsumtionskategorin som minskade under 2016 jämfört med 2015 är kläder och skor (-0,4 procent). Priserna i den här kategorin ökade mer än i övriga konsumtionskategorier. Förmodligen bidrar de ökade priserna till att konsumtionen minskade något. Andra förklaringar kan vara ökad konsumtion av second-hand och postorder från utlandet.

Fler resultat ur Konsumtionsrapporten 2017:

• Svenskarna har aldrig varit nöjdare med sina liv.
• Svenska konsumenter spenderar allt mer tid i köpcentrum.
• Svenskar orkar inte engagera sig i omreglerade marknader, till exempel telekommunikation och elmarknaden.
• E-handeln ökade sin andel av den totala detaljhandeln med 5 procentenheter under tioårsperioden 2006-2016. E-handeln stod 2016 för 7,7 procent av den totala detaljhandeln
• Övriga trender är att svenska konsumenter allt oftare använder priserbjudanden (rabatter), handlar second hand och köper presenter.
• Mellan 2010-2016 ökade konsumtionen med 12,3 procent. Samtidigt visar mätningar över hur mycket konsumenter upplever att de spenderar endast en ökning på 2,3 procent.

Ladda ner hela rapporten: http://cfk.gu.se/publikationer/konsumtionsrapporten

Kontakt
Frågor om rapporten som helhet:
John Magnus Roos, doktor i psykologi, Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 073 048 22 27, magnus.roos@cfk.gu.se

Frågor om restaurangkonsumtion:
Sofia Ulver, docent i marknadsföring, Lunds universitet, 070 866 61 02, sofia.ulver@fek.lu.se

Frågor om problematiska marknader:
Carina Holmberg, ekon. dr. företagsekonomi, Södertörns högskola, 0731 81 15 70, carina.holmberg@sh.se

Maria Norrström, kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
031-786 1247, 0709-226689
maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 490 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 70 handelshögskolor i världen - och den enda i Sverige - som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. www.handels.gu.se

Taggar: