Så mycket kostade stoppet i Suez-kanalen
Stoppet i Suez-kanalen 2021 ledde till en förlust för rederiet Maersk Line på nästan 89 miljoner dollar. Det visar en ny kartläggning som har genomförts i samarbete med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Metoden kan även användas för att analysera den pågående krisen i Röda havet.
Den 23 mars 2021 gick containerfartyget Ever Given på grund i Suezkanalen. Blockeringen varade i sex dagar och orsakade stora logistikstörningar världen över. Ungefär fyra femtedelar av den internationella handeln sker med sjöfartstransporter och en vanlig dag passerar runt 50 containerfartyg genom Suezkanalen.
Alternativa transportvägar
Genom att analysera fartygsdata har ett forskarteam tagit fram en modell för hur man kan räkna ut de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna vid störningar i sjöfartslogistiken. Kevin Cullinane, professor i internationell logistik och transportekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är medförfattare till studien.
– Blockeringen visar sårbarheten i våra globala transportkedjor och de enorma kostnader som kan uppstå vid en störning. Våra resultat betonar behovet av robusta beredskapsplaner och alternativa transportvägar för att minimera framtida risker, säger han.
Lagerhållning största utgiften
Studiens resultat är baserat på data från Maersks flotta, som står för en tredjedel av alla handelsfartyg som drabbades av blockeringen. Totalt påverkades 69 av företagets fartyg, antingen genom omdirigering via Godahoppsudden eller förseningar vid Suezkanalen.
– Forskningsresultaten visar inte bara de stora ekonomiska risker som finns i internationell logistik, utan också vilken stor inverkan störningar får på den dagliga verksamheten, säger Kevin Cullinane.
Av Maersks totala förlust på 89 miljoner dollar står kostnaden för lagerhållning av containrar för den största utgiften; 76 miljoner dollar. Fartygskostnader och miljökostnader står för den resterande delen.
Ökade koldioxidutsläpp
Fartygskostnaderna beräknas genom att summera de dagliga kapital-, drifts-, container- och bränslekostnaderna under tidsperioden för blockaden.
De miljömässiga kostnaderna räknas ut genom att multiplicera mängden ytterligare koldioxidutsläpp med 100 dollar per ton CO2, som är Europeiska kommissionens modell för externa kostnader inom transportsektorn.
Blockeringen ökade koldioxidutsläppen för Maersks flotta med 44 574 ton på grund av förlängda resor och väntetider. Dessutom resulterade fartygens omvägar i en förlust för Suezkanalmyndigheten på 5,9 miljoner dollar.
På grund av sekretess hade forskarna inte tillgång till data från alla containerfartyg som berördes av blockeringen.
Analysmetod för andra kriser
Studiens metod går att applicera på andra logistikstörningar, till exempel de som nu sker i Röda havet till följd av huthirebellernas attacker mot lastfartyg. Många fartyg omdirigeras idag runt Godahoppsudden och rederier tvingas ändra sin vanliga rutt via Suez-kanalen.
– Med tanke på det stora antalet fartyg som omdirigeras under en längre period är konsekvenserna mycket större nu, både när det gäller lagerhållningskostnader och koldioxidutsläpp. Forskare kan tillämpa vårt ramverk för att analysera de extra kostnaderna som denna stora störning medför för den globala sjöfartshandeln, säger han.
Studien: The costs of maritime supply chain disruptions: The case of the Suez Canal blockage by the ‘Ever Given’ megaship är publicerad i International Journal of Production Economics. Författare är Nguyen Khoi Tran (EM Normandie Business School), Hercules Haralambides (Dalian Maritime University, Erasmus University Rotterdam, Sorbonne Centre for Economics), Theo Notteboom (University of Antwerp, Ghent University, Antwerp Maritime Academy) och Kevin Cullinane (Handelshögskolan vid Göteborgs universitet).
Kontakt: Kevin Cullinane - talar engelska
Professor i internationell logistik och transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet,
telefon: 0708-90 93 34, e-post: kevin.cullinane@gu.se
Elin Hellström
Presskommunikatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 076-618 66 17
E-post: elin.hellstrom@handels.gu.se
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är "triple crown"-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. 2023 fyllde Handelshögskolan 100 år. gu.se/handelshogskolan
