Trängselskatten i perspektiv: Avgifter är effektivare än begränsningar

Medan invånarna i Göteborg snart får folkomrösta om trängselskattens öde visar forskning att reglering genom avgifter är att föredra för att minska vägtrafiken och förbättra luften. Åtminstone jämfört med införandet av system med kraftiga körbegränsningar, som i fallet med Bogota i Colombia – där alltför hårda restriktioner istället har gett motsatt effekt. Utöver att minska trafiken, såsom i Stockholm, kan trängselskatterna även användas för att uppnå de europeiska luftmiljömålen.  Detta visas i en ny doktorsavhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

I sin forskning har Jorge Bonilla fokuserat på nationalekonomiska aspekter kring luftkvalitet. En av studierna utvärderar effektiviteten av programmet ”Pico y Placa” i Bogota, Columbia, som genom körbegränsningar skulle leda till mindre trängsel och luftföroreningar. Att reglera bilanvändandet vid rusningstid baserat på nummerplåtens siffror, har blivit en populär åtgärd i utvecklingsländer. Det är enkelt, kräver ingen avancerad teknik och är billigt att införa.

Trots en initial förbättring av luftkvaliteten under vissa tider på dagen visar studien att föroreningarna och fordonstrafiken inte minskade på lång sikt. Faktum är att det istället finns bevis för ökade koncentrationer av hälsoskadlig kolmonoxid.

– Bilägandet och körandet ökade, och det mer efterhand då bilisterna anpassade sig till allt kraftigare begränsningar i programmet, som infördes i flera steg. De med ekonomiska möjligheter köpte en andra bil. Låginkomsttagarna gick upp tidigare på morgonen för att köra innan begränsningarna trädde i kraft under rusningstimmarna. I motsats till detta har bensinförsäljningen i Bogota minskat då man ökat bensinskatten, vilket pekar på att marknadsmekanismerna kan vara effektivare än körbegränsningar, säger Jorge Bonilla.

I en annan av studierna föreslår Jorge Bonilla och hans forskarkollegor ett miljömässigt tillägg till trängselavgifterna i Sverige och på andra platser. Trängselskatter varieras oftast med klockslag och med enda syfte att minska trafikstockningarna. Men skadliga nivåer av luftförereningar förekommer fortfarande vid många tillfällen. Trängselskatter skulle kunna varieras utifrån naturens förmåga att själv rena och bryta ned farliga utsläpp från trafiken. Högre avgifter skulle då sättas vid perioder när naturen har svårare att ta hand om föroreningarna. På detta sätt kan de europeiska miljölagarna följas. Om trängselavgifterna tillåts variera med naturens kapacitet att hantera föroreningarna, blir de mer effektiva för att minska den globala uppvärmningen och även de hälsoskadliga effekterna av städernas luftföroreningar. (Läs mer här)


Avhandlingen har genomförts med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram.

Avhandlingens titel: Essays on the Economics of Air Quality Control
Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32864

Avhandlingen presenterades den 11 juni 2013.

För mer information kontakta:
Jorge Bonilla Londoño, 031-786 52 52, jorge.bonilla@economics.gu.se

Kommunikatör Daniel Karlsson, daniel.karlsson@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 300 studenter, 450 anställda, över 180 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor och är en av de knappt 60 handelshögskolor i världen som har en femårig Equis-ackreditering, en internationell kvalitetsutmärkelse. www.handels.gu.se

Taggar: