Pengar till ALS-forskningen kan utveckla nya läkemedel

Hjärnfondens givare håller igång svensk hjärnforskning. Tack vare gåvor från privatpersoner och företag kan Hjärnfonden i veckan dela ut 26,5 miljoner kronor till 47 svenska forskningsprojekt. Men trots att svensk hjärnforskning ligger i framkant är det alldeles för lite resurser i förhållande till behovet och de stora samhällskostnader som hjärnsjukdomar orsakar

Stefan Marklund, är en av Sveriges främsta ALS-forskare och professor i klinisk kemi vid Umeå universitet, som får ta emot Hjärnfondens forskningsanslag på en halv miljon kronor. ALS drabbar cirka 220 svenskar om året. En vanlig känd orsak till ALS är ärftliga förändringar i ett protein, SOD1, som kan bilda klumpar inne i motornervcellerna. Stefan Marklund och hans forskarteam har utvecklat en ny metod för analys av SOD1-klumparnas struktur, och funnit att två olika typer kan bildas. Vidare har man upptäckt att hopklumpningen kan spridas i nervsystemet och att detta ger upphov till sjukdomen. Kunskapen om klumparnas struktur har använts för utveckling av antikroppar. Förmågan hos dessa att hämma spridningen av hopklumpningen och sjukdomsutvecklingen testas nu i djurförsök. Att på sikt kunna hitta läkemedel för att behandla ALS är målet för Stefan Marklunds arbetsgrupp.  

-       Vi är en stor grupp som arbetar med ALS-forskning och det är kostsamt att till exempel ta fram antikroppar för behandlingsförsöken, därför är Hjärnfondens anslag mycket välkommet, säger Stefan Marklund. Det här betyder att vi med större resurser kan få fram ytterligare kunskaper om hur enzymklumparna sprids i centrala nervsystemet.

ALS, amyotrofisk lateral skleros, är namnet för en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Detta leder till muskelförtvining och förlamning. ALS är en dödlig sjukdom som ännu saknar botemedel.

-       Det är gåvor, testamenten och donationer som gör det möjligt att finansiera svensk hjärnforskning. Hjärnfonden får inga statliga medel och statens anslag till hjärnforskningen täcker långt ifrån de behov som finns. I Sverige kostar hjärnsjukdomar samhället 165 miljarder kronor per år och mer än var tredje svensk kommer någon gång i livet att drabbas av en hjärnsjukdom. Privatpersoner och företags engagemang och vilja att ge är en förutsättning för att betydelsefulla forskningsprojekt som till exempel inom ALS kan leda till att livsviktiga frågor besvaras och i förlängningen räddar liv, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.

Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt
1) Ett- och tvååriga forskningsanslag om 500 000 kronor per år till etablerade forskargrupper inom neurovetenskap vid svenska universitet.  
2) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare inom neuroområdet. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antingen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor.

För mer information kontakta 
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 sophie.ternheim@hjarnfonden.se
Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden, 070-833 44 71, gunilla.steinwall@hjarnfonden.se
Stefan Marklund, professor i klinisk kemi vid Umeå universitet,090-785 12 39, stefan.marklund@medbio.umu.se

Om Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar för att samla in pengar och finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten.  
www.hjarnfonden.se    Följ oss på Facebook    Följ oss på Twitter

Taggar:

Media

Media

Dokument & länkar