Unga lovande forskare i Umeå får stöd från Hjärnfonden
Två forskare från Umeå får 280 000 kronor var när Hjärnfonden delar ut sitt postdoc-stipendium till unga forskare för att på heltid kunna ägna sig åt livsviktig forskning. Att utveckla bättre diagnoser vid stroke och demenssjukdomar samt hitta nya markörer för tidig diagnostik av sjukdomen ALS är områden som står i fokus för stipendiaterna i Umeå. Hjärnfonden delar ut sammanlagt 7 miljoner kronor till 25 unga hjärnforskare som gör det möjligt att driva utvecklingen framåt inom något av hjärnforskningens område, vid en ceremoni i Stockholm idag.
Genom ny magnetröntgenteknik vill Anders Wåhlin vid Umeå universitet finna effektiva sätt att kvantifiera hjärnans blodförsörjning för att få bättre diagnoser och behandlingsunderlag vid stroke. För att förhindra stroke är hjärnans kärlsystem parallellkopplat, ett system som kallas för kollateralcirkulationen. Detta system kan vara avgörande för patientens prognos vid stroke, men idag saknas metoder för att studera detta.
– Om man med hjälp av den nya magnetkameratekniken kan skapa bättre diagnoser, kan vi också anpassa strokebehandlingen för en av våra vanligaste folksjukdomar, det skulle det ha en stor betydelse för patienten och dess närstående, säger Anders Wåhlin, vid Umeå universitet.
Det andra postdoc-stipendiet till Umeå går till Karin Forsberg. Hon vill öka förståelsen för de molekylärbiologiska processerna bakom ALS och hitta nya markörer för tidig diagnostik av sjukdomen för att finna nya vägar för behandling som kan stoppa sjukdomens utveckling.
– Kunskapsexplosionen inom hjärnans område ger oss gott hopp om att kunna förebygga, behandla och finna bot för ännu fler hjärnrelaterade sjukdomar. Vi hade gärna beviljat ännu fler forsknings-projekt, för mer forskning behövs. Mycket är fortfarande outforskat. Med tanke på att mer än vad tredje svensk kommer någon gång i livet att få en hjärnsjukdom, är resurserna fortfarande för små. Varje krona är viktig. Hjärnforskningen är för lågprioriterad om man ser till det mänskliga, ofta livslånga lidandet som hjärnsjukdomarna orsakar, säger Hjärnfondens generalsekreterare, Gunilla Steinwall.
Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga postdoc-stipendium och forskningsanslag bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Postdoc-stipendiet är mycket eftertraktat eftersom det möjliggör för forskarna att självständigt driva sin forskning framåt – något som annars är svårt rent ekonomiskt de första åren efter disputation. Utöver postdoc-stipendiet finansierar Hjärnfonden flera forskningsprojekt inom neurovetenskapen. Förra året kunde Hjärnfonden dela ut drygt 49 miljoner kronor till hjärnforskningen, vilket är rekord i Hjärnfondens 20-åriga historia.
Årets postdoc-stipendiater
| Anders | Hånell | Hjärnskada | Karolinska Institutet |
| Anders | Wåhlin | Stroke | Umeå universitet |
| Camilla | Lööv | Parkinsons sjukdom | Uppsala universitet |
| Carolina | Thörn Pérez | Depression | Karolinska Institutet |
| Caroline | Wass | Beroende | Göteborgs universitet |
| devesh | mishra | Beroende | Karolinska Institutet |
| Eman | Zaghloul | Huntington | Karolinska institutet |
| Emma | Arvidsson | Parkinsons sjukdom | Uppsala universitet |
| Emma | Frans | ADHD | Karolinska institutet |
| Gayathri | Chandrasekar | Dyslexi | Karolinska institutet |
| Gilbert | Lauter | Schizofreni | Karolinska Institutet |
| Hasse | Walum | Autismspektrumtillstånd | Karolinska Institutet |
| Henrik | Seth | Schizofreni | Göteborgs universitet |
| Jonathan | Cedernaes | Sömn | Uppsala universitet |
| Karin | Nordenankar | Neuronala nätverk | Uppsala universitet |
| Karin | Forsberg | ALS | Umeå universitet |
| Margit | Alt Murphy | Stroke | Göteborgs universitet |
| Maria | Bjerke | Alzheimers sjukdom | Göteborgs universitet |
| Mathias | Rask-Andersen | Ätstörningar | Uppsala universitet |
| Mats | Hallgren | Annat | Karolinska Institutet |
| Shane | Grealish | Neuronala nätverk | Lund universitet |
| Tim | Fieblinger | Parkinsons sjukdom | Lunds universitet |
| Ulrike | Richter | Parkinsons sjukdom | Lunds universitet |
| Caroline | Hansson | Bipolär sjukdom | Göteborgs universitet |
| Marina | Franck | Smärta | Uppsala universitet |
För mer information kontakta gärna:
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 Sophie.ternheim@hjarnfonden.se
Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden, 070-833 44 71, gunilla.steinwall@hjarnfonden.se
Anders Wåhlin, Umeå universitet, 070-253 74 26, Anders.Wahlin@radfys.umu.se
Karin Forsberg, Umeå universitet, 070-213 19 04, Karin.forsberg@medbio.umu.se
Detta gör Hjärnfonden:
Hjärnfonden arbetar för att samla in pengar och finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten, synliggöra den viktiga hjärnforskningen samt minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar.
Hjärnfondens forskningsarbete:
Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt: 1) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antigen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor. 2) Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.
www.hjarnfonden.se Följ oss på Facebook Följ oss på Twitter
Taggar:
