Doktorsavhandling om Lars Noréns författarskap

Yvonne Blomberg lade i början av juni fram sin avhandling Att besvärja döden. Död- och återfödelsetematiken i Lars Noréns författarskap 1963-1999. Disputationen ägde rum vid Stockholms universitet. Yvonne blomberg är universitetsadjunkt i litteraturvetenskap vid Högskolan Dalarna.

- Den här avhandlingen är viktig. Den kastar nytt ljus över en av Sveriges främsta poeter och dramatiker. Han är förankrad i religiösa urkunder och myter där du lyfter fram särskilt det besvärjande draget i noréntexten.
Så här inledde opponenten Per Bäckström, professor i litteraturhistoria vid Karlstads universitet, sina sammanfattande slutord vid disputationen, som ägde rum vid Stockholms universitet.

Syftet med arbetet
Syftet med den här avhandlingen är att fokusera den tids- och den död- och återfödelsetematik som finns i författarens texter. Studiens hypotes bygger på att Noréns författarskap i hög grad koncentreras kring tid och död och återfödelse och att författaren med sin poetiska fantasi i texten gestaltar en slags tidlöshet. Ytterligare ett antagande i avhandlingen är att det förekommer strategier i Noréns texter som visar en strävan att göra olika sönderfall hela och att besvärja döden. Läsningsperspektivet som Yvonne Blomberg valt i sin studie är att pröva hur tid och rum knyter an till mytiska strukturer. Infallsvinkeln är vald eftersom hon anser att Noréns texter innehåller många exempel på födelse- och dödsprocesser samt religiösa och mytiska referenser. Yvonne Blomberg har också i sin avhandling ett syfte att placera in noréntexten i relation till en del av vårt kulturella arv, en västerländsk norm med sagor, myter och religiösa föreställningar.

Utgångspunkter och arbetsmetod
Yvonne Blombergs doktorsavhandling bygger på material från hennes licentiatuppsats om Lars Norén. En doktorsavhandling blev en intressant utmaning eftersom Yvonne Blomberg också har teatererfarenheter.

Det finns beröringspunkter mellan Noréns lyriska debut 1963 och ett drama som sätts upp tjugofem år senare. Enligt Yvonne Blombergs analys behandlar båda texterna tiden, väntan och döden samt en mytisk resa in i tidlös och dold verklighet. Det konstateras i avhandlingen att Norén uppvisar en anmärkningsvärd kontinuitet vad gäller tema över tiden. Studien omfattar samtliga publicerade diktsamlingar 1963-80 samt de två romanerna (den ena snarast betraktad som prosalyrik) och merparten av pjäserna till och med 1999. Alla verk har i studien lästs som en helhet och kallas i avhandlingen för ”noréntexten”. Det enstaka exemplet i texten är inte viktigt utan i stället de enheter av betydelse som kan urskiljas och knytas till en större helhet. Enskilda passager blir betydelsebärande i förhållande till större sammanhang och strukturer.
Yvonne Blombergs menar att texterna kastar ljus över varandra och syftet med tillvägagångssättet är att komma åt det mest karaktäristiska och betydelsefulla i texterna. Hon refererar till den tematiska kritikens tradition. Kontinuitet och upprepningar i texten ordnar sig i olika bilder och mönster. Textens yta utgör en skenbar ordning. Uttolkaren, forskaren försöker fånga underliggande sammanhang för att därefter presentera den bärande helheten, den tematiska strukturen. Viktiga kriterier blir hur ofta ett tema förekommer, om det är dominerande eller hur det förhåller sig till andra teman.
-Läsning och hermeneutisk tolkning innebär inlevelse i verket men också att man relaterar till ett större sammanhang d v s andra författare och verk, säger Yvonne Blomberg.

Ett nytt spår i norénforskningen
Avhandlingen är den första i sitt slag. De studier som gjorts tidigare bygger till stor del på psykoanalytisk teoribildning eller psykologiskt perspektiv. Yvonne Blombergs avhandling behandlar myter och religiösa föreställningar i noréntexten. Yvonne Blombergs studie utgår från uppfattningen att noréntexten kan läsas som en mytisk skildring av en övergångsrit. Två tidsbegrepp är centrala i studien, chronos (den linjära tiden) och kairos (den eviga tiden). Dessa tidsbegrepp kopplas i studien till mytanalytiska teorier av religionsforskaren och fenomenologen Mircea Eliade.
-Genom myttolkningarna och de två tidsbegreppen har jag funnit en arbetsmodell som fångar väsentliga skikt i noréntexten, säger Yvonne Blomberg. Det besvärjande draget – den upprepade återfödelsen är kopplat till det ständiga försöket att skapa mening.

-Jag skriver i avhandlingens förord att det som en gång var lite vildvuxet har nu ersatts av överblick, struktur och analys, berättar Yvonne Blomberg. Min uppmärksamhet har riktats inte enbart mot det klart upplysta, utan lika mycket mot det i mörkret fördolda. När Lars Norén lånar en versrad av Stagnelius som lyder ”Natten är dagens mor” framhäver han en livskänsla av kontinuitet. I Noréns textvärld är ljus och mörker inte separata storheter utan de är sammanvävda som ying- och yangtecknet. När livets hjul rullar så fortsätter poesin på andra sidan, skriver Yvonne Blomberg i avhandlingens förord.

-Titeln Att besvärja döden och kapitelrubrikerna är tänkta som inramning av det scenario av död och återfödelse som jag i min avhandling tillskriver Lars Noréns författarskap, säger Yvonne Blomberg.

För mer information kontakta Yvonne Blomberg, telefon 070-304 12 47.