Forskning om hållbarhetskunskap gav Farhana doktorstitel

Det råder inga statistiskt signifikanta skillnader på kunskaper i hållbarhetfrågor mellan förskolebarn i ekocertifierade förskolor jämfört med barn i icke-ekocertifierade förskolor. Det var ett av resultaten i Farhana Borgs doktorsavhandling, vilken lades fram för opponering den 9 september i Falun. Detta resultat gav upphov till flera frågor bland de femtiotal åhörare som hade samlats för att bevittna disputationen. 

Vad har förskolebarn för kunskaper om hållbarhet och hur har de tillägnat sig dessa kunskaper? Dessa frågor har Farhana Borg forskat om och skrivit avhandlingen ”Caring for People and the Planet” och fredagen den 9 september lade hon fram sin avhandling för opponering vid Högskolan Dalarna, Falun.

Översatt till svenska har avhandlingen undertiteln ”Förskolebarns kunskap om och praktiserande av hållbarhet” – vilket också väl sammanfattar studiens innehåll. Farhana Borg har samlat in både kvalitativa och kvantitativa data från olika förskolor om barnens kunskaper om hållbarhetsfrågor och hur de praktiskt agerar i hållbarhetsrelaterade situationer, som hur de hushållar med pengar och sorterar sopor, uttrycker sig om fattigdom, med mera. Det har skett genom både intervjuer och observationer.

Resultatet visa att många barn i slutet av förskoleåldern har förvärvat väsentliga kunskaper om hur man använder pengar, hur man sopsorterar och återvinner, samt har kunskap om hur andra barn i andra delar av världen har det. 

Ekocertifiering tycks sakna betydelse

Men något som också framkom i forskningen var att det inte råder några signifikanta skillnader mellan de barn som har gått i ekocertifierade och de som inte har det. Det är Skolverket som delar ut certifieringen ”Skola för hållbar utveckling”. Dessutom kan förskolor certifieras med ”Grön Flagg”.

– Man kan förvänta sig att forskningen skulle visa att dessa förskolors barn bättre skulle tillägna sig hållbarhetskunskaper, men det finns inget i min forskning som bevisar på det. Här finns dock anledning att forska vidare, sade Farhana Borg.

Detta faktum gav dock upphov till en rad frågor i publiken. En av frågeställarna undrade om detta resultat kunde inverka negativt på skolornas engagemang med att sträva framåt i sin miljömedvetenhet.

– Det är viktigt att man följer upp om certifiering verkligen ger önskat resultat. Det är en kunskap som även Skolverket vinner på, var Farhana Borgs svar.

Ytterligare en frågeställare undrade om det kunde finnas andra skäl än just de hållbarhetsmässiga för en förskola att vilja certifiera sig, som till exempel marknadsföringsmässiga. I dag är förskolor konkurrensutsatta och certifiering skulle kunna ha reducerats till ett försäljningsargument. Farhana Borg svarade att den frågan låg utanför hennes forskningsfält. Det var en intressant frågeställning, men hon hoppades att certifiering inte missbrukas på det sättet.

Föräldrar och lärare viktiga inspirationskällor

Studien visar också att det finns ett positivt samband mellan barns kunskaper i hållbarhet, samt lärares och vårdnadshavares deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Föräldrar rapporteras vara de viktigaste källorna till kunskap.

Det är också av betydelse, enligt studien, att barn ges möjlighet att delta, inte bara i diskussioner, utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv, för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor.

Senare under dagen, efter betygsnämndens möte, erhöll Farhana Borg sin doktorstitel.

Handledare för Farhana Borgs avhandling har varit professor Monika Vinterek samt Mikael T. Winberg.

Opponent var professor Arjen E.J. Wals.

Forskningsämnet är pedagogiskt arbete.