Högskolan Dalarnas satsningar på ingenjörsutbildningar bär frukt – och nu tas ett till steg i utvecklingen
Högskolan Dalarnas ingenjörsutbildningar har vind i ryggen just nu. Mycket tack vare de målmedvetna satsningarna som har gjorts under de senaste åren för att anpassa utbildningarna utifrån branschens behov i regionen. Och till hösten 2017 startar tre nya program.
- Vår satsning inom ingenjörsutbildningarna är en del i vårt arbete med att utvecklas till en stark, attraktiv och livskraftig Högskola för hela regionen. Den nya satsningen är ett av flera bra samarbeten mellan högskolan och näringslivet. Att studera stärker både individ och samhälle och betydligt fler borde få den möjligheten, säger rektor Marita Hilliges.
Antalet studenter på energi-, bygg- och maskinteknik har ökat markant och Högskolan Dalarna lägger stora resurser för att tillmötesgå det stora behovet som finns inom verkstadsindustrin och byggföretagen.
- Högskolan satsat mycket på ingenjörsutbildningarna. Avsikten är att i första hand utbilda arbetskraft för regionen, men även att kompetensen skall vara gångbar nationellt. Det gäller såväl ingenjörer med bred teoretisk grund, som tekniker där utbildningen är något kortare och med mer praktiskt innehåll. Vi har valt att vässa våra utbildningar så att våra studenter blir anställningsbara ingenjörer med kort introduktionstid, säger avdelningschef Patrick Kenger.
Växande utbildningsvolym
Hösten 2016 startade en ny utbildning inom Bygg- och samhällsplanering medan Energiingenjör och Maskingenjörsutbildningarna nystartade med reviderade utbildningsplaner.
- Utbildningsvolymen ökar och till hösten 2017 kommer vi att starta ytterligare tre nya program inom akademin. Då slår vi upp portarna för en tvåårig utbildning till konstruktionstekniker. Dessutom kommer vi att ge möjligheter för magisterstudier i tillämpad materialteknik samt inom energieffektivt byggande, säger avdelningschef Henrik Janols.
Kontakt med näringslivet i hela regionen viktigt
Ett viktigt arbete för att utveckla utbildningarna samt att öka attraktiviteten för dessa har varit den samverkan som har bedrivits med branschen.
- Vi har haft så många som femtio olika samarbetsaktiviteter med industrin hittills i år (den 17 oktober 2016, red.). Av dem är hela 78 procent utanför Falun och Borlänge men merparten är fortfarande i vår region, säger Patrick Kenger.
- Både ingenjörsstudenter och forskare använder laboratorier och avancerad utrustning i sitt arbete. Detta har bidragit till att flera företag hör av sig till oss och vill få hjälp med utveckling av nya produkter. Som en del i vår satsning ingår det också att se över och förnya vår laborativa miljö och utrustning säger Henrik Janols. Som exempel så investeras det nära 2 miljoner i avancerad utrustning för 3D-printing och beräkningsdatorer.
Studenterna arbetar verklighetsnära
Ett av flera industrisamarbeten som pågår är initierat av ett företag som vänt sig till Högskolan Dalarna för att få hjälp att utveckla en cykel som används inom offentlig sektor. Studenterna Malin Norr och Mikael Kalrot, som läser tredje året på maskinteknikprogrammet, jobbar bland annat med att minska vikten på cykeln.
- Det är stimulerande att arbeta med uppgifter som är verkliga och som företagen bevisligen har nytta av, säger studenten Mikael Kalrot.
Patrick Kenger ser samarbetet med näringslivet som en nödvändig del för ingenjörsutbildningarna attraktivitet och för hela regionens långsiktiga kompetensförsörjning.
- Vår region är i stort kompetensbehov inom bygg- och verkstadsindustrin. Ingenjörsutbildningarna vid Högskolan Dalarna är en viktig aktör och vi gör ett viktigt arbete för att förse industrin med kompetens, både regionalt och nationellt, säger Patrick Kenger.
Vi kommer fortsätta och vidareutveckla Högskolans ingenjörsutbildningar vilket är en förutsättning för att skapa långsiktigt starka utbildningar med hög kvalitet.
