Kulturanpassat föräldrastöd till Somaliska föräldrar

Fredagen den 8 december disputerar Fatumo Osman på Karolinska institutet med avhandlingen "Ladnaan – utvärdering av ett kulturanpassat föräldrastöd till Somaliska föräldrar".

Fatumo Osman har i sin avhandling utvecklat och utvärderat effekten av ett kulturanpassat föräldrastödsprogram avseende psykiska hälsa hos Somalisk-födda föräldrar och deras barn, samt undersökt föräldrarnas erfarenheter av programmet och dess påverkan på deras föräldraskap.

Föräldrastödsprogram har visat ge goda effekter på föräldra-barn relationen samt den psykiska hälsan hos föräldrar och barn. Dock deltar utlandsfödda föräldrar i liten utsträckning i de föräldrastödsprogram som ges.

Avhandlingsprojektet genomfördes som tre delstudier

Först intervjuades Somali-födda föräldrar om sina upplevelser av att vara förälder i Sverige och vilka behov av stöd de behövde i föräldraskapet. Resultaten visade att föräldrar mötte utmaningar som hade påverkan på deras tilltro till föräldraskapet samt föräldra-barn relationen. De utmaningar som de beskrev var bland annat bristfällig information om samhällets förväntningar på föräldrarollen i det nya landet. Föräldrarna efterfrågade ett föräldraskap som fokuserade på information om förväntningar i föräldrarollen, socialtjänstens arbete samt behov av att modifiera sitt föräldraskap och stärka föräldra-barn relationen i det nya landet.

Baserat på dessa resultat utformades ett kulturanpassat föräldrastöd, Ladnaan (att må bra) som utvärderades i påföljande studie. Föräldrastödsutbildningen som bestod av samhällsinformation och Connect programmet pågick under 12 veckor på deras hemspråk under ledning av gruppledare med somaliskt. 120 föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och med självrapporterad stress i föräldraskapet lottades slumpmässigt till interventionsgrupp eller till en väntelista. Före och efter studiens genomförande mättes barnens emotionella- och beteende problem, föräldrarnas psykiska hälsa samt tilltro och kompetens i föräldraskapet.

Resultaten från Ladnaan interventionen visade en minskning av barnens aggressiva beteende, sociala problem, uppmärksamhetsproblem, utåtagerande problem samt totala problem två månader efter interventionen. Föräldrarna i interventionsgruppen upplevde även förbättrad psykisk hälsa, samt tilltro till sin egen föräldraskapskompetens.

I en sista kvalitativ studie upplevde föräldrarna som deltog interventionen att samhällsinformationen förbättrade deras tilltro i föräldraskapet och att Connect programmet bidrog till deras förmåga att vara känslomässigt medveten och tillgänglig för barnen. Enligt föräldrarna var det värdefullt att de fick interventionen på deras hemspråk av gruppledare som var både kultur- och kontext kompetenta.

Sammanfattningsvis visade avhandlingen att det kulturanpassade föräldrastödsprogrammet förbättrade föräldrarnas psykiska hälsa, tilltro och kompetensförmåga i föräldraskapet samt reducerade barnens beteende problem. När föräldrastödsprogram ska erbjudas föräldrar som har migrerat från länder med annan kultur än det nya hemlandet, är det betydelsefullt att ta hänsyn till deras specifika behov samt att inkludera kultursensitivitet i programmet. Ett sådant tillvägagångssätt kan öka engagemang, närvaro och acceptans för föräldrastödsprogram bland grupper som annars kan vara svåra att nå med detta stöd.

Fatumo Osman disputerar fredagen den 8 december på Karolinska institutet i Stockholm. 

För mer information kontakta Fatumo Osman, Högskolan Dalarna, telefon 023-77 82 20 eller e-post fos@du.se