Så påverkar centralbanksreformer ekonomin

Mats Landström, adjunkt vid Högskolan Dalarna, disputerar den 24 januari vid Umeå universitet på en avhandling om effekterna av centralbanksreformer. I fyra delstudier har han undersökt drygt hälften av världens centralbanker.

Doktorsavhandlingen, Determinants and Effects of Central Bank Independence Reforms, består av fyra studier och en sammanfattning, med data från perioden 1980 fram till 2005.

Mats Landströms målsättning var inledningsvis att arbeta med data från världens samtliga centralbanker, i såväl OECD-länder som icke OECD-länder. Han fick dock inte fram centralbanksdata från alla, men från 132, det vill säga cirka 60 procent, av världens länder.

Trendbrott under 90-talet

Fram till omkring 1990 var fristående centralbanker inte lika vanligt förekommande som idag, förklarar han. Under de senaste decennierna har dock oberoende centralbanker blivit vanligare, efter en stor våg av reformer under 1990-talet och senare.

– I min första delstudie har jag studerat förändringar, varför vissa länder väljer att delegera den penningpolitiska makten från politikerna till centralbanken och vilken effekt detta får för ekonomin.

För icke OECD-länder, som tidigare haft stora variationer i inflationsnivåerna, var sannolikheten större att de hade genomfört centralbanksreformer. För icke OECD-länder fann Mats Landström också att ju mer politisk fragmentering som fanns i ett land, desto större sannolikhet för en delegering av den penningpolitiska makten. Dessa samband saknades för OECD-länderna.

Före och efter reformen

I den andra delstudien delade han in data i före och efter en eventuell centralbanksreform i syfte att se om dessa reformer lett till lägre inflation. Han menar att det finns visst bevis för att oberoende centralbanksreformer har effekt på inflationen i ett land, men bara i vissa fall och under vissa omständigheter.

– I länder som hade hög inflation, och som delegerat den finansiella makten till centralbanken, ledde detta till en lägre inflation. Men sambandet gick inte se i länder med från början måttlig inflation, förklarar Mats Landström.

Viktigt med oberoende centralbanker

Delstudie tre utgår från den andra studien men tar hänsyn till tidstrender. Här har han använt sig av en modell som tillåter att reformer ger olika effekter. Resultaten pekar åt samma håll som hans tidigare studier.

– För länder med måttligt låg inflation, verkar det inte spela någon större roll om man decentraliserar centralbanksmakten eller inte. Högst utfall har det för höginflationsländer, säger han.

Han menar att det fortfarande är viktigt att ha oberoende centralbanker, även om också andra faktorer, som hur den faktiska penningpolitiken förts, inverkar.

– Det finns ingen anledning att göra centralbankerna mindre oberoende; även om det inte enbart var den här typen av reformer som botade den höga inflation som tidigare decennier fanns i västvärlden. Det kan också hänga ihop med att centralbankerna lärt sig vad som fungerar, efter att de tidigare agerat alltför penningpolitiskt expansivt, menar han.

Skiljer sig från tidigare studier

Till skillnad från tidigare studier, som indikerat att en viss stabilisering av inflationsnivåerna även kan påverka arbetslöshetsnivåerna i ett land, visar Mats Landströms stabiliseringsinriktade delstudie fyra att man inte bör använda penningpolitiken för att styra i detta avseende.

– Vi fann inte några bevis för att oberoende centralbanker är viktiga för att minimera variationer vare sig det gäller inflation eller realekonomisk aktivitet. Däremot fann jag att länder som genomfört centralbanksreformer lyckades bättre med att minska variationen i inflationen om de även reducerade variationen i realekonomisk aktivitet.

För mer information, kontakta:

Mats Landström, adjunkt Högskolan Dalarna
mat@du.se | 0736-40 82 68

Taggar: