Tonårspojkars hälsa är starkt kopplat till känslohantering, genus och status i kamratgruppen.
God självkänsla, tillgång till förtroendefulla relationer, känna positiva känslor och stolthet och att våga stå emot traditionella maskulinitetsnormer utan att tappa status är några av de faktorer som unga män tycker bidrar positivt till hälsan.
Den unga, manliga hälsan upplevs till stor del genom känslor och relationer mellan individer och deras sammanhang. Hälsa för tonårspojkar handlar om, att må och fungera bra, i kropp och sinne och ha tillgång till tillitsfulla relationer. Det framgår i Eva Randells avhandling när hon undersökte tonårspojkars hälsa i relation till känslor, maskuliniteter och subjektiv social status.
- Man måste beakta komplexiteten i unga pojkars hälsa, där normer, värderingar, relationer och genus utgör dess sociala bestämningsfaktorer säger Eva Randell vid Högskolan Dalarna.
För tonårspojkar är hälsa överraskande relationellt och emotionellt och den fysiska hälsan är av mer underordnad betydelse. Även om hälsa uppfattades på ett holistiskt sätt av de flesta pojkarna, fanns det pojkar som var benägna att dela upp hälsoupplevelsen i kropp och sinne när det gällde att hantera svåra känslor.
- De som arbetar med pojkar bör därför uppmuntra dem att beakta hela sin upplevelse av hälsa, dvs. få dem att integrera fysiska, sociala och känslomässiga aspekter, säger Eva.
Att kunna prata om sina känslor är viktigt och följande citat av en pojke illustrerar vikten av trygga relationer: Killar ofta har svårare att prata om känslor än vad tjejer har. Om man har en kompis, som man vet aldrig kommer att säga det till någon, då kan man sitta och prata. Jag tror att många killar är typ rädda för hur folk ska uppfatta en och dom tycker att det kanske känns mesigt att sitta och prata om känslor. Men jag tror att så länge dom känner sig säkra med dom man är med, då är det inga problem.
I avhandlingen användes både intervjuer och enkätdata och resultatet bygger på två intervjustudier och enkätdata med 705 ungdomar. I intervjuer med 33 tonårspojkar framkom det att det finns en komplexitet i hur unga pojkar uppfattar, upplever, hanterar och värderar hälsa. De känslomässiga och relationella aspekterna var avgörande för hälsa. När det gällde den fysiska hälsan var kroppen ett viktigt verktyg för att uppnå och ”göra hälsa” men kroppen hade ett mer underordnat värde jämfört med känslor och relationer. Att kunna prata med någon som man litade på var avgörande för välbefinnandet. Skamkänslor utgjorde ett hinder för öppenhet och skammen hindrade också vissa pojkar att öppna sig. Pojkars känslouttryck var starkt sammanflätade med olika uttryck för maskulinitet. I tredje delstudien som var en enkätstudie undersöktes skam och stolthet i förhållande till hälsa och resultaten visade att upplevelser av stolthet verkar ha en skyddande effekt för hälsa. Sista delstudien visade att mycket god självskattad hälsa är relaterad till hög subjektiv social status. I intervjuer med 35 ungdomar framkom att hög status var kopplat till både program- eller grupptillhörighet men även personliga egenskaper. Subjektiv social status var således både en individ- och gruppegenskap. Genomgående i studier framkom att pojkars beteenden och positionering var starkt påverkat av genus.
Eva Randell vid Högskolan Dalarna disputerar fredagen den 7 oktober med sin avhandling Tonårspojkars hälsa - att hantera emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status på Umeå universitet.
För mer information, kontakta Eva Randell på telefon 023-77 81 18 eller e-post era@du.se.
