UF-företagande positivt för inlärningsförmågan
Idag försvarade Steven Hunter Lindqvist sin licentiatuppsats i pedagogiskt arbete, som handlar om hur gymnasieelever uppfattar att de lär sig nya färdigheter när de driver ett UF-företag under gymnasietiden.
Licentiatuppsatsen har titeln ”What and How Students Perceive They Learn When Doing Mini-Companies in Upper Secondary School”. Steven Hunter Lindqvist är själv lärare vid gymnasieskolan och har ingått i den första omgången av forskarskolan Skolnära. Han har varit antagen till forskarutbildning i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, men knuten till forskningsprofilen Utbildning och lärande vid Högskolan Dalarna. Forskarskolan är en del av ett regionalt samarbete inom ramen för Pedagogisk Utvecklingscentrum Dalarna (PUD).
Licentiatseminariet inleddes med att opponent Michael Dal, professor vid University of Iceland, beskrev Stevens uppsats i korthet.
– Idag ska vi prata om ungt entreprenörskap, där gymnasieelever via Ung Företagsamhet får träna på att driva eget företag. Den huvudsakliga slutsatsen i uppsatsen är att den som driver UF-företag utvecklar flera förmågor, inte bara de som faktiskt har med företagandet att göra. De flesta verkar tycka att den generella kompetensen blivit bättre och att det entreprenöriella projektet är viktigare än mer vanliga skolprojekt.
– Du är både lärare och nu också forskare inom samma område, hur har det påverkat din studie? undrar Michael Dal.
– Det har varit en stor fördel, vissa saker visste jag redan och behövde inte fråga eleverna om. Jag tror också att jag tack vare min erfarenhet som lärare fick eleverna att känna sig trygga i samtalen. Det är viktigt för kritisk forskning att också ha koppling till det man forskar om.
Något som förvånad Steven Hunter Lindqvist är att eleverna tyckte att deras generella kompetens också ökat i och med UF-företagandet, inte bara de mer affärsrelaterade kompetenserna. De flesta tycker att faktorer de associerar med sitt företagande också varit positiva för den rent allmänna inlärningsförmågan.
– Alla elever som jag intervjuade sa att UF-företagande var betydelsefullt. De kände att de gjorde något för andra, för kunderna, och hade leverantörer som litade på att de skulle få betalt. De jämförde också UF-företagandet med andra skolprojekt. De pågår raren så kan man få en ociejobba ihop i grupp. Om gruppen inte funkar är det bara att gå till läraren så kan man få en ocieågår ofta under kort tid och ingen tvingar eleverna att jobba ihop i grupp. Om gruppen inte funkar är det bara att gå till läraren så får man göra en egen redovisning. Med sitt UF-företag var eleverna tvungna att samarbeta, de ägde företaget ihop. Projektet blev på en helt annan dimension.
Efter frågestunden mellan respondent och opponent var det publikens tur att ställa några frågor. En fråga handlade om kategoriseringen av affärsrelaterade kontra generella kompetenser.
– När studenterna ger uttryck för att deras generella kompetenser ökat, ser du om de verkar färgade av de affärsmässiga förmågorna eller är handlar det verkligen om generell kompetens?
– Mycket bra fråga, svarade Steven. Något jag tog fasta på var att flera elever menade att de lärt sig skriva på annorlunda sätt nu när de fått skriva om något de utfört själva och att de plötsligt förstod vad svenskaläraren pratat om. Företagande har också lett till ett ökat självförtroende rent allmänt eftersom eleverna mer eller mindre tvingats prata med främmande människor, både i telefon och ansikte mot ansikte.
– Många av eleverna som deltagit i min studie säger att de inte skulle ha lärt sig lika mycket om de inte drivit sitt UF-företag. Kanske borde vi ha fler praktiska ämnen i skolan, avslutar Steven Hunter Lindqvist.
För mer information kontakta: Steven Hunter Lindqvist, e-post: shl@du.se.
