Vasaloppet – från skidtävling och skidlöpare till produkter och kunder

Tisdagen den 7 juni disputerar Joacim Larsson von Garaguly vid Högskolan Dalarna sin doktorsavhandling " Vasaloppet - Resan från skidtävling och skidlöpare till produkter och kunder: En studie om kommersialisering och professionalisering" vid Handelshögskolan i Stockholm

Joacims avhandling handlar om hur en ideell förening, Vasaloppet, har kommersialiserat och professionaliserat sin verksamhet. Det är en berättelse långt ifrån resultatlistor och Vasaloppssegrare. Fokus ligger i stället på det som ägt rum bakom kulisserna, det vill säga det skeende och de organisatoriska processer som möjliggjort att denna, från början traditionella skidtävling, har kunnat utvecklas till ett stort kommersiellt evenemang.

Vasaloppet attraherar årligen över 60 000 deltagare att anmäla sig till någon av de olika skidtävlingarna. Dessutom anmäler sig cirka 25 000 deltagare till sommarevenemangen på cykel och löpning. Det är en omfattande förändringsprocess som pågått över decennier och som skett i interaktion med många aktörer, inte minst med sponsorer.

– Paradoxalt nog finns det ett krav på förändring av den ideella sektorns aktörer att de ska agera på ett mer företagslikt sätt. Det är inte bara krav från den privata sektorn utan även den offentliga sektorn ger dessa signaler i och med ett minskat ekonomiskt stöd, säger Joacim.

– Genom att använda affärsmässiga metoder erhålls legitimitet, men paradoxen finns i att det inte går att helt överge den ursprungliga kärnan med verksamheten som här vilar på idealitet och amatörism. Om så skulle ske skulle attraktionskraften som sponsorer efterfrågar försvinna och därmed skulle organisationen inte heller längre uppfattas som legitim. Balansen mellan de olika idealtypiska organisationsfälten måste bibehållas fortsätter Joacim.

Huvudtemat är den så kallade institutionella pluralismen, det vill säga att en organisation kan behöva verka inom flera organisatoriska fält och därför anpassa sig till skilda, delvis oförenliga institutionella logiker.

– Detta krävs för att organisationen ska överensstämma med de olika institutionella tryck som respektive fält ger uttryck för. Organisationen behöver vara en legitim aktör i flera fält. En idrottsförening, eller som i det här fallet Vasaloppet, som kommersialiserar verksamheten och därigenom anammar ett företagstänkande går en balansgång mellan olika organisationsfält. Nya institutionella idéer för hur evenemang som Vasaloppet ska bedrivas professionellt och affärsmässigt har inkorporerats i Vasaloppets utveckling. Balansen mellan de olika fälten har kraftigt omfördelats. Det har inneburit att de grundläggande institutionella idéerna har utmanats, dock utan att förkastas.

Jämfört med tidigare forskning om institutionell logik ger denna avhandling insikter i hur en organisation över tid hanterat motstridiga logiker. Det handlar om alla dessa skeenden, beslut och åtgärder som vidtagits i syfte att utveckla verksamheten men också att balansera så att man håller sig inom den accepterade zonen. Fallet visar att olika logiker kan samexistera över en längre tidsperiod, något som utifrån tidigare forskning varit mindre uppmärksammat. För den typ av organisationer som befinner sig i gränslandet mellan den ideella sektorn och den privata sektorn framträder en delvis ny bild.

– Genom att möta skilda logiker – en ideell logik och en kommersiell logik – kan en ny idealtyp för dessa organisationer utkristalliseras. I en förlängning handlar det möjligen inte bara om att möta två organisationsfält, utan det kan vara så att det blir en kombination av olika sektorer. I en sådan sektor, vilket skulle kunna benämnas som en kombinatorisk sfär, blir det en hybrid av aktörer som föreningar, företag och media som möts och som anammar idéer, modeller och metoder från varandra avslutar Joacim.

För mer information kontakta Joacim Larsson von Garaguly, e-post jlr@du.se eller telefon 023-77 80 25. 

Taggar: