Vikten av barns tidiga ordförrådsutveckling
I avhandlingen ”Children’s vocabulary development: The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills” har Christine Cox Eriksson utforskat den tidiga ordförrådsutvecklingen hos flera hundra svenska barn i åldrarna 12–30 månader.
Avhandlingen behandlar hur ordförrådsutvecklingen är relaterad till föräldrars tal med sina barn, och den roll barns kunskaper om ord och grammatik spelar för deras utveckling. Även sambanden mellan olika tidiga kommunikativa färdigheter såsom gester och ordförståelse undersöks. Avhandlingens problemområde är relevant för personal bland annat inom utbildningsväsendet och är av betydelse för hur samhället stödjer familjer med små barn. Tre studier är genomförda och undersöker olika aspekter av det tidiga ordförrådet. Denna utgör en viktig grund för barnens senare språkliga utveckling, inklusive läs- och skrivfärdighet. Analysen i studierna har mestadels varit av kvantitativ natur. Avhandlingens resultat bidrar till den internationella forskningen med nya rön i en svensk kontext. Datainsamlingen har skett inom ramen för ett större projekt vid Stockholms universitet: Språkinterventionsprojektet SPRINT [VR 2008-5094]. Insamlade data består av ordförrådsmätningar via föräldrarapport samt ljudinspelningar av föräldra-barn-interaktion.
Avhandlingens resultat visar att storleken på det tidiga ordförrådet spelar roll för den senare språkliga utvecklingen, även om det finns andra viktiga faktorer. I en studie var föräldrarnas sätt att tala med sina barn tydligt relaterat till barnens ordförrådsstorlek vid 18 månaders ålder. Dessutom visar studien vikten av att föräldrar anpassar sitt sätt att tala med de små barnen i förhållande till barnens språkliga och utvecklingsmässiga nivå. Detta gäller exempelvis talets mängd, hastighet och tydlighet, samt vilka typer av frågor föräldrarna ställer.
En annan studie visar att skillnader i de olika typerna av ord som barn kan i ett tidigt skede tycks ha betydelse för vad som sker när i den språkliga utvecklingen. Barn som kunde många namn på ting var till exempel de som lärde sig snabbast. Avhandlingen har också berört den tidiga grammatiska utvecklingen, och påvisat att det finns en stark relation mellan ordförråd och grammatik.
En tredje studie har tagit upp relationen mellan ordförståelse och barns tidiga gester. Analysen delade upp gester i handlingar med objekt och så kallade tom-hand-gester. Resultat tyder på att barns lek med objekt kan stimulera förståelsen för verb medan tom-hand-gester kan bidra till ökad kunskap om objekt och deras namn.
Förutom de tre studierna diskuterar avhandlingen de stora framstegen som gjorts inom barnspråksforskning, både när det gäller teoribildning och utveckling av forskningsmetoder. Trots att forskningen nått långt, är det mycket som återstår att undersöka om hur barn lär sig kommunicera.
En förhoppning är att avhandlingen bidrar till ökad medvetenhet i samhället och inte minst hos föräldrar om vikten av den tidiga språkutvecklingen. Moderna föräldrar lever i en värld där många krav ställs på deras tid och intresse. Man kan påminna om en sådan enkel sak som att använda en bakåtvänd barnvagn för att öka interaktion med barnen. Kunskap om vikten av tidig språkutveckling är av stor betydelse för alla som arbetar med små barn i sina yrken. Alla barn har nytta av en rik språklig miljö som är anpassad efter barnets intresse och behov.
Christine Cox Eriksson disputerar torsdagen den 13 november 2014 kl. 10.00 på Stockholms universitet, Frescati, Hagväg 8, Stockholm.
För mer information kontakta Christine Cox Eriksson, e-post: cce@du.se
Taggar: