Konsumenterna vinnare på omreglerad spelmarknad
Konsumenterna de stora vinnarna vid en omreglerad spelmarknad
Konsumenterna väntas tjäna omkring 12 miljarder per år
Det svenska spelmonopolet och den svenska spelregleringen har officiellt motiverats med konsumentskyddsskäl. EU-kommissionen har emellertid påpekat att spelmonopolets nuvarande utformning inte kan motiveras med detta skäl, och att statsfinansiella intressen strider mot EG-rätten. Samtidigt har den tekniska utvecklingen lett till ett ökat online-spelande hos utlandsbaserade spelbolag, vilket alltmer har urholkat det rådande monopolet.
Därför har Handelns Utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av spelbolagen Betsson, Expekt, Ladbrokes och Unibet granskat det svenska spelmonopolet från en nationalekonomisk utgångspunkt. Syftet har varit att samhällsekonomiskt värdera de existerande argumenten för en svensk monopolmodell, samt analysera de ekonomiska effekterna av en möjlig omreglering av den svenska spelmarknaden som öppnar för konkurrens. Resultaten av rapporten är bland annat följande:
? Konsumenterna vinner 12 miljarder per år och mindre läggs netto på spel. En omreglering kan väntas leda till ett kraftigt prisfall på spel, där vinståterbetalningsandelen ökar från 60 till 90 procent av insatserna. Detta gör att konsumenten tjänar omkring 12 miljarder kronor årligen. Sänkta priser leder till att omsättningen ökar – men inte tillräckligt för att uppväga ökningen i vinståterbetalningen. Detta gör att konsumenterna netto lägger 3– 4 miljarder kronor mindre på spel – pengar som tillförs den övriga samhällsekonomin.
? Rådande monopolintäkter kan inte motiveras av konsumentskyddsskäl. Baserat på Folkhälsoinstitutets uppgifter skulle en spelskatt som vårdar spelberoendet vara mellan tio och hundra gånger lägre än den som monopolet idag tar ut. Detta kan tyda på att intäktsmaximering snarare än samhällsoptimering ligger till grund för spelmonopolet.
? Spelskatter/avgifter skulle på en omreglerad marknad kunna finansiera folk- och idrottsrörelser i samma utsträckning som idag. Även beroendevården kan komma att tillföras resurser vid en omreglering: en extra spelskatt på 0.5 procent skulle exempelvis innebära en fördubbling av de insatser som staten idag lägger på detta område. Däremot är det troligt att staten själv initialt kan komma att förlora intäkter vid en omreglering.
– För att maximera samhällsnyttan är det angeläget att öka konsumentnyttan genom att bejaka konkurrensen, samtidigt som man hanterar spelberoendet och finner nya former att finansiera idrottsrörelserna. Vidare är det angeläget att öka transparensen i prissättningen, samt att renodla statens roll till att vara reglerare, men inte själv aktör, på spelmarknaden.
Kontaktperson: Per Hortlund, HUI, 08 – 762 7292