Permanent trängselskatt - inget hot mot detaljhandeln i Stockholms innerstad
HUI har i en nyligen genomförd undersökning studerat huruvida införandet av permanent trängselskatt i Stockholms innerstad påverkat detaljhandelns utveckling negativt samt huruvida effekterna vid införandet av permanent trängselskatt skiljer sig från effekterna under det tidigare genomförda Stockholmsförsöket. Undersökningen visar att införandet av permanent trängselskatt ej påverkat detaljhandeln innanför avgiftszonen negativt. Effekterna av den permanenta trängselskatten skiljer sig därför inte från effekterna under Stockholmsförsöket.
Stockholms stads trafikundersökningar visar att trafiken över avgiftssnittet har minskat sedan införandet av permanent trängselskatt men inte i samma omfattning som under Stockholmsförsöket. Undersökningar genomförda i samband med Stockholmsförsöket visade att inköpsresandet över avgiftssnittet minskade i något större utsträckning än bilresorna i allmänhet. Så kan mycket väl vara fallet även efter införandet av permanent trängselskatt. Frånvaron av negativa effekter på omsättningen pekar i sådana fall på att konsumenternas genomsnittsinköp har blivit större.
Sverige har därtill en av Europas mest liberala lagstiftningar beträffande detaljhandelns öppettider vilket underlättar för konsumenterna att byta tidpunkt för sina inköpsresor utan alltför stora uppoffringar.
Konsumenternas inköpsvanor är på lång sikt relativt trögrörliga. HUI undersökte i samband med Stockholmsförsöket hur konsumenterna i Stockholmsregionen reser för att handla. Undersökningarna visade på små förändringar i inköpsresandet före, under och efter Stockholmsförsöket. Undersökningarna visade på följande:
1. Konsumenter bosatta innanför avgiftszonen gör i huvudsak sina inköp av sällanköpsvaror i Stockholms innerstad. I de fall inköpsresor genomförs till köpcentrum/gallerior utanför avgiftszonen äger de rum på kvällar och helger, d v s utanför tidpunkter då trängselskatt tas ut. Konsumenter bosatta innanför avgiftszonen tenderar, på grund av ett större och djupare utbud, att handla dagligvaror och möbler på marknadsplatser utanför avgiftszonen. Även dessa inköp äger emellertid rum på tidpunkter då trängselskatt ej tas ut.
2. Konsumenter bosatta utanför avgiftszonen gör i huvudsak sina inköp i köpcentrum, gallerior och externa marknadsplatser utanför avgiftszonen. I de fall som inköpsresor in till avgiftszonen äger rum under avgiftstid sker de i samband med resor till och från arbete/studier eller i samband med andra ärenden. En majoritet av inköpsresorna in till avgiftszonen genomförs med kollektivtrafik vilket sannolikt förklaras av svårigheten att finna lättillgängliga parkeringsplatser till en låg kostnad. I viss mån används bil vid inköp i innerstaden men detta sker då på helger när tillgången till parkeringsplatser är något bättre.
Sammantaget bidrar dessa två effekter till att de eventuellt negativa effekterna som permanent trängselskatt kan tänkas ha på detaljhandelns omsättningsutveckling uteblir.
Kort om undersökningen
I undersökningen ingår 26 köpcentrum och gallerior i Stockholmsregionen samt drygt 600 butiker lokaliserade utmed de centrala shoppingstråken i innerstaden. Omsättningen uppgår till drygt 29 miljarder kronor vilket motsvarar 47 procent av den totala omsättningen i sällanköpsvaruhandeln i Stockholms län. Undersökningen omfattar ej handeln i bostadsområdescentrum, större handelsplatser såsom Kungens kurva, Arninge och Barkarby eller större singeletableringar runt om i länet. Anledningen till detta är att det är mycket svårt att samla in statistik för dessa som håller en hög kvalitet.
Data har samlats in från januari 2004 till och med september 2008. Undersökningsperioden omfattar således en period före Stockholmsförsöket, under Stockholmsförsöket, mellan detta och införandet av permanent trängselskatt samt efter införandet av permanent trängselskatt. Detaljhandelns utveckling innanför avgiftszonen jämförs med utvecklingen hos köpcentrum och gallerior belägna utanför avgiftszonen och på ett avstånd med mer än 5 km från innerstaden.
I undersökningen har HUI rensat för köpcentrumspecifika effekter som kan tänkas påverka omsättningsutvecklingen (exempelvis lokalisering, öppettider mm), inflation och tidsspecifika effekter (exempelvis säsongsvariationer, kalendereffekter, julhandel, tidstrender och konjunktureffekter)
För mer information För frågor om undersökningen kontakta Ulf Rämme. Undersökningen finns i sin helhet tillgänglig på HUI:s hemsida. Ulf Rämme Ulf.ramme@hui.se 08-762 72 97 0730-59 72 97