Nytt avtal om korttidsarbete ska trygga jobb

IF Metalls avtalsråd har i dag rekommenderat Förbundsstyrelsen att anta lagförslaget om korttidsarbete med statligt stöd. Lagförslaget har kompletterats med ett avtal mellan IF Metall och Teknikarbetsgivarna om korttidsarbete utan statligt stöd som avtalsrådet också rekommenderat förbundsstyrelsen att anta.

–  Vi kan göra den här offensiva satsningen nu när vi, om än har hög arbetslöshet, inte står mitt i en kris. Vi har medlemmarnas jobb och trygghet för ögonen, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe.

–  När det kommer en ny kris står vi bättre rustade och våra medlemmar har större möjlighet att behålla sina jobb och snabbt komma tillbaka till full produktion när efterfrågan ökar, säger Anders Ferbe.

–  För korttidsarbete utan statligt stöd kan inkomsten som mest minska med12 procent oavsett om arbetstiden sänks mer. Det kan jämföras med om man blir uppsagd och tvingas gå på en a-kasseersättning på bortemot 50 procent av tidigare lön, säger Anders Ferbe.

–  Med båda dessa avtal om korttidsarbete kan svensk industri gå stärkt ur en krissituation, säger Anders Ferbe.

Lagförslaget om korttidsarbete med statligt stöd ska behandlas av riksdagen den 22 november. För att lagen ska kunna tillämpas krävs att regeringen meddelat att stödet kan lämnas, en central överenskommelse mellan parterna och att lokala parter därefter kommer överens.

Förslagen om korttidsarbete med och utan statligt stöd behandlas av förbundsstyrelsen den 20 november. För att lagen och avtalet ska kunna tillämpas krävs att parterna kommer överens lokalt.

Vid frågor kontakta:

Maria Bäckström, pressombudsman

IF Metall

0703218985, maria.backstrom@ifmetall.se

Fakta om korttidsavtal med och utan statligt stöd

År 2010 tog industrins parter initiativ till ett förslag om korttidsarbete. Detta är grunden till det lagförslag som nu ligger.

Korttidsarbete är ett system som innebär att arbetstagare vid en djup ekonomisk kris kan gå ned i arbetstid och där staten bidrar till en del av lönesumman.

I samband med finanskrisen fanns system för korttidsarbete i 23 av 27 EU-länder. För svensk del innebär ett avtal om korttidsarbete att kunna konkurrera på lika villkor som andra EU-länder och för arbetstagarna en möjlighet till att kunna behålla jobbet under en kris.

Korttidsarbete kräver att staten, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna är överens om att aktivera avtalet. När avtalet aktiverats krävs en lokal överenskommelse mellan parterna för att det enskilda företaget ska kunna använda korttidsarbete.

Den kris som ska föregå att korttidsarbete aktiveras ska kännetecknas av ett djupt fall i efterfrågan och bedömas vara kortsiktig.

Korttidsersättning ersätter i viss mån bortfallen lön. Arbetstagaren är alltid garanterad en inkomst som motsvarar minst 80 procent av normal lön.

Uppgifterna ovan anges som procent av full lön/andra ersättningar eller full arbetstid

Arbetsbefriad tid finns i tre låsta steg, 20, 40 och 60 procent. Arbetstagarens inkomst minskar med 12, 16 respektive 20 procent.

Korttidsarbete utan statligt stöd

I syfte att fler ska kunna behålla jobben vid nedgångar finns ett avtalsutkast mellan IF Metall och Teknikföretagen om att korttidsarbete med statligt stöd kompletteras med ett avtal om korttidsarbete utan statligt stöd som parterna lokalt själva kan aktivera. Detta innebär att parterna kan träffa avtal om att sänka arbetstiden, med följd att inkomsten sänks. Inkomstsänkningen kan aldrig bli mer än 12 procent, oavsett om tiden sänks mer. För att systemet ska träda i kraft krävs en lokal överenskommelse.

Teknikavtalet omfattar drygt 111 000 medlemmar.