Humaniora en viktig men alltför svag röst

Humanistiska kunskaper används dagligen i centrala delar av samhällslivet, som i skolan, på museer, i media, på departement, myndigheter och högskolor. Behovet av dessa kunskaper kommer inte att minska, snarare präglas samhället allt mer av globalt sammansatta processer vilket kräver kunskaper om och förmåga till inlevelse i de kulturella dimensionerna av vår tids stora frågor.

–    Allt för sällan diskuteras vad humaniora kan betyda för det samhälle som växer fram, i Sverige och världen. Andra kunskapsområden som naturvetenskap, teknik och medicin, diskuteras nästan uteslutande i ljuset av att de är viktiga för samhällets framtid, ekonomins konkurrenskraft eller för människors karriär och yrkesval, säger Anders Ekström.

Humanisterna är många, deras antal är t ex. betydligt större än läkarnas och de är fyra gånger så många som socionomerna. Men bilden av humanisterna är splittrad och som gemensam röst i samhället gör de sig sällan hörda.

–    Oavsett varför humanister som grupp tjänar sämre än andra högutbildade och varför de också är svagare integrerade i arbetsmarknaden, kan vi konstatera att det strängt taget aldrig ägnas någon större offentlig uppmärksamhet åt gruppen som helhet, på det sätt som sker med jurister, lärare, psykologer, ingenjörer, sjuksköterskor eller ekonomer, säger Sverker Sörlin.

Rapporten "Humanisterna och framtidssamhället" pekar på forskningspolitikens långvariga försummelser när det gäller humaniora och ger belägg för konsekvenserna - på humanisternas arbetsmarknad, i de humanistiska universitetsmiljöerna och de humanistiska utbildningarna.

Innehåll:

• Humanisterna och framtidssamhället, inledning

Anders Ekström & Sverker Sörlin

• Vilka är humanisterna? Humanisterna och den svenska arbetsmarknaden

Julia Boguslaw & Eskil Wadensjö

• Vilka var humanisterna? Miljöer och verksamhet 1900, 1950 och 2000

Lars Geschwind & Miriam Terrell

• Vilka blir humanisterna, Humaniora vid svenska lärosäten idag och imorgon

Niklas Stenlås

För mer information kontakta:

Anders Ekström, docent i idé- och lärdomshistoria och verksam vid avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, KTH, 076-790 39 77

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och verksam vid avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, KTH, 070-545 2526

Rapporten Humanisterna och framtidssamhället kan laddas ner och beställas i tryckt form från www.framtidsstudier.se.

Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se

Institutet för Framtidsstudier tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer. 

Taggar: