Sweden

Dela

Citat

– Ojämlikheten i inkomst bland barnfamiljer har ökat under en längre period men tidigare var det samtidigt många som fick höjda realinkomster och därmed tog sig över den absoluta fattigdomsnivån, säger Jan O Jonsson, professor i sociologi. Nu har vi en situation där ojämlikheten ökar samtidigt som de fattiga barnfamiljernas ekonomi inte förbättras.
Jan O. Jonsson, professor i sociologi
Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

Ingen ökning av barnfattigdomen i Sverige

Fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige är historiskt låg och extremt låg i ett internationellt perspektiv. Samtidigt har skillnaderna i inkomst mellan barnfamiljer ökat kraftigt sedan 2006 och fattigdomen koncentreras allt mer till barn vars föräldrar inte förvärvsarbetar. Det konstaterar två forskare vid Institutet för Framtidsstudier i en ny rapport, där också barn själva får komma till tals om sin ekonomiska situation.Rapporten som bygger på flera olika datamaterial visar att svenska barnfamiljers ekonomi har förbättrats sedan slutet av 1960-talet, särskilt sedan lågkonjunkturen i

Övertro på ekonomiska teorier orsaken till finanskrisen

Finanskrisen har avslöjat ett ödesdigert fel med de ekonomiska teorier som används av ekonomiska praktiker och tillsynsmyndigheter. Det menar den norska professorn Jon Elster, en av Nordens mest citerade samhällsforskare. Felet utgörs av en övertro på dessa ekonomiska teoriers tillförlitlighet. Välkommen till seminariet "The dangers of excessive ambitions within the social sciences" den 5 juni, då Elster diskuterar hur fenomenet har uppstått och vad man kan göra åt det.Institutet för Framtidsstudier kommer att under de närmsta åren arrangera årligen återkommande seminarier om

Professor Jens Krause om vad företag kan lära sig av gruppbeteende hos fisk

Fattar en grupp smartare beslut än en individ? Hur kan ledarskap stoppa masspanik? Det här är frågor som Jens Krause, professor i beteendeekologi och känd för sina studier av kollektivt tänkande och kollektivt beteende studerar. Fredag den 19 april kommer han till Institutet för Framtidsstudier för att berätta om sin forskning. Välkommen att delta!Jens Krause har i sin forskning kommit fram till att människor inte beter sig så olika fiskar när vi samlas i kollektiv. Precis som fisk låter vi oss också ledas i såväl små som stora grupper av enstaka ledare. Han har vidare visat att vissa typer

Frukostseminarium: Främlingsfienden inom oss

Det största hotet mot utsatta grupper i Sverige idag är inte de extrema grupperna utan vardagsrasismen hos de många människorna, det konstateras i utredningen "Främlingsfienden inom oss" som presenterades av Bengt Westerberg i november. Vilken roll spelar en antirasistisk norm för utvecklingen av främlingsfientliga åsikter? Och vad betyder det att sådana åsikter sprids anonymt och inte i den öppna samhällsdebatten? Välkommen att delta på ett frukostseminarium om hur och var dagens främlingsfientliga krafter uppstår, fredag den 25 januari.Seminariet utgår ifrån "Främlingsfienden inom oss.

Framtidsfokus 5 februari: Waiting for integration

Förmågan att hantera migrationen till Europa blir allt viktigare i framtiden. I många EU-länder betraktas fenomenet samtidigt som både hot och lösning, i båda fallen ställs stora krav på fungerande system för hur flyktingar tas emot och ges tillgång till utbildning och arbetsmarknad. Välkommen till ett seminarium om mottagande och introduktion av asylsökande i Europa. Observera att seminariet hålls på engelska.På seminariet presenteras bland annat resultaten av en studie av systemen för asylmottagning i fem europeiska städer, varav Göteborg är en. Riksrevisionen presenterar sin nya rapport

Invandrare på motvillig arbetsmarknad – Framtider tittar närmare på arbetslivet som en väg till integration

Sverige har det största sysselsättningsgapet i Europa mellan infödda och nyanlända. Det trots att Sverige enligt Migrant Integration Policy Index har den bästa integrationspolitiken av länderna i OECD. Jobb pekas idag ut som den kanske viktigaste vägen till integration och med framtida folkvandringar i sikte är just detta en betydelsefull framtidsfråga. I sista numret av Framtider, utgiven av Institutet för Framtidsstudier, tittar en rad forskare närmare på hur integrationen i arbetslivet egentligen fungerar.Ryszard Szulkin har studerat skillnaderna i sysselsättningsnivå mellan infödda och

Kursinbjudan: Public Policy in an Uncertain World

Den 21–22 januari är professor Charles Manski på besök hos Institutet för Framtidsstudier för att ge en kurs som omfattar tre föreläsningar. Kursen handlar om varför man som utredare, journalist eller annan användare av forskning bör vara försiktig när man läser forskares slutsatser, och vad man bör veta om forskningsmetoder för att själv kunna värdera forskningsresultat.Charles F. Manski är professor i ekonomi vid Northwestern University och föreläsningarna bygger på hans bok Public Policy in an Uncertain World som kommer ut i början av 2013. Läs mer om kursen (pdf) 

Är det vad du vet eller vem du känner som avgör dina livschanser? Välkommen till ett seminarium om sociala nätverk

Den forskning som studerar betydelsen av våra relationer utvecklas snabbt och kan idag hjälpa oss att förstå bland annat hur smitta sprids, hur brott kan förebyggas och hur vi väljer bostad och arbete. Institutet för Framtidsstudier bjuder nu in till ett seminarium om hur sociala nätverk påverkar våra möjligheter på arbetsmarknaden, vår hälsa, och vår tillgång till makt. Seminariet avslutas med en diskussion om hur kunskaperna kan påverka utformningen av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser.Tid: Torsdag den 25 oktober, kl. 13–16, inkl. mingelpausPlats: Studio 3 i Kulturhuset (plan 3),

Inbjudan till Framtidsfokus: Sociala nätverk – möjligheter och begränsningar

Är det vad du vet eller vem du känner som avgör dina livschanser? Svaret på den frågan har alltmer börjat sysselsätta såväl forskare som politiker. På det är seminariet hör vi forskare berätta om hur sociala nätverk påverkar våra möjligheter på arbetsmarknaden, vår hälsa och vår tillgång till makt, för att sedan diskutera hur dessa kunskaper kan påverka utformningen av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser.Här hittar du hela programmet (pdf).  Datum: 25 oktober 2012 kl. 13.00–16.00Plats: Studio 3 (plan 3)

Visst går det att forska om framtiden! Ny bok om framtidsstudier presenteras och debatteras på öppet seminarium

Alla vill vi veta något om framtiden. Som beslutsfattare har vi i alla tider famlat efter kunskap om den. Idag finns ett helt forskningsfält som på vetenskaplig grund utforskar det som skall komma, och i den nya boken ”Att utforska framtiden” berättar nu en rad forskare om hur det låter sig göras. Boken presenteras på ett öppet seminarium på Kulturhuset den 18 september av bland andra forskaren Joakim Palme, tidigare VD för Institutet för Framtidsstudier.Framtidsstudier kan förekomma inom de flesta vetenskapliga discipliner men är också ett eget fält rikt på diskussioner om perspektiv,

Vem skapar din familj?

Hur mycket påverkar familjepolitiken hur din familj ser ut? Varför hänvisar vi till djur och natur när vi förklarar mänskliga beteenden? Kan en ensamstående person vara en familj? Vem tar egentligen hand om dina föräldrar på ålderns höst? Det senaste numret av Framtider dyker ner hos familjen.Den naturliga familjen – ett djuriskt perspektiv Malin Ah-King om när mänsklig kultur skapar djurisk natur Men de äro rysligt dyra – barn, fattigdom och familjepolitik Olof Bäckman och Tommy Ferrarini om hur uppväxtvillkoren präglar oss genom livet och om hur samhället kan bekämpa

Välfärdsstaten missar de nya riskgrupperna

Sverige och övriga nordiska länder är framgångsrika i att bekämpa fattigdom bland traditionella riskgrupper som äldre och barnfamiljer. Men ny forskning från Institutet för Framtidsstudier visar att i de nordiska länderna är risken för fattigdom bland unga vuxna och invandrare högre än i många andra länder. –    Det försteg i fattigdomsbekämpning som de nordiska länderna generellt sett har, tycks inte gälla för dessa nya riskgrupper. Om vi vill att arbetsmarknaden och välfärdsstaten även ska omfatta unga vuxna och invandrare är de höga fattigdomstalen för de här grupperna i Sverige

Humaniora en viktig men alltför svag röst

Humanistiska kunskaper används dagligen i centrala delar av samhällslivet, som i skolan, på museer, i media, på departement, myndigheter och högskolor. Behovet av dessa kunskaper kommer inte att minska, snarare präglas samhället allt mer av globalt sammansatta processer vilket kräver kunskaper om och förmåga till inlevelse i de kulturella dimensionerna av vår tids stora frågor.–    Allt för sällan diskuteras vad humaniora kan betyda för det samhälle som växer fram, i Sverige och världen. Andra kunskapsområden som naturvetenskap, teknik och medicin, diskuteras nästan uteslutande i ljuset av

Splitterny teknik men sega könsstrukturer – Framtider synar musikens värld

Vad gör musiken med oss och vad gör vi med den? Detta nummer av tidskriften Framtider tar upp frågor om den nya tekniken som gör musiken mer tillgänglig, vi lyfter frågor om könsroller i musikbranschen och hur vi kategoriserar musikstilar och dess lyssnare i kön, ålder och sociala klasser. Vi funderar också på musikens och teknikens cykler: är "singeln" tillbaka?Musik påverkar människan starkt och musikindustrin omsätter ofantliga belopp. Den tekniska utvecklingen innebär samtidigt att musikbranschen tvingas till omfattande förändring och nyorientering. Ett resultat av detta kan paradoxalt

Ökad vit hushållstjänstesektor ersätter inte den svarta

Möjligheten att hushållstjänstemarknaden segmenteras, snarare än att en ”vit” (formell) marknad ersätter en ”svart” (informell) marknad är den bärande idén och genomgående resultaten i rapporten.Anna Gavanas, Socialantropolog och Docent vid Institutet för Framtidsstudier, har i denna rapport utforskat konsekvenser av skattereduktioner (RUT-avdraget) för hushållstjänstesektorn. Med hjälp av en landsomfattande enkätundersökning diskuteras sammansättningen av den ”vita” hushållstjänstemarknaden, kundgrupper samt skattereduktionens effekter utifrån företagares perspektiv. Detta är en

Föräldraskapets politik - inbjudan till Författarfrukost

Under de senaste hundra åren har betydelsen av goda familjeförhållanden och gott föräldraskap betonats allt mer i debatt och politik. Men vad utgör ett gott föräldraskap, och hur skapas goda mödrar och fäder? Svaret på dessa frågor förändrats under det senaste seklet. Såväl föräldraskapet självt som försöken att påverka det genomgår ständiga förändringar. Adoptionsutredningar, assisterad befruktning för lesbiska par samt föräldrars engagemang i sina barns skolgång är några av de frågor som i boken får belysa samhällsutvecklingen. Att vara förälder till ett barn kan tyckas vara en naturlig och

Föräldraskapets politik

Under de senaste hundra åren har betydelsen av goda familjeförhållanden och gott föräldraskap betonats allt mer i debatt och politik. Men vad utgör ett gott föräldraskap, och hur skapas goda mödrar och fäder? I en ny antologi visas att svaret på dessa frågor förändrats under det senaste seklet. Såväl föräldraskapet självt som försöken att påverka det genomgår ständiga förändringar. Adoptionsutredningar, assisterad befruktning för lesbiska par samt föräldrars engagemang i sina barns skolgång är några av de frågor som i boken får belysa samhällsutvecklingen.Att vara förälder till ett barn kan

Plast och smältande isar – nya hot mot våra hav

Våra hav står inför stora utmaningar. Tidskriften Framtider tar ett tvärvetenskapligt grepp om havet och lyfter frågor som vad den smältande isen i Arktis kan få för geopolitiska och samhälleliga konsekvenser, hur vi ska hantera det faktum att haven är världens största soptipp där plasten utgör det största problemet samt diskussion kring sjöröveri och piratverksamhet i våra hav.Ishav eller Medelhav? Klimatförändringarna ställer geografin på ända och längst har processen kommit i Norra ishavet och Arktis. Förutom att isen har utgjort en unik livsmiljö, har den både fungerat som skydd och

Ljudnomader: ett banbrytande audiotextuellt projekt

Hur beskriver man kollektiva musikupplevelser om sådana erfarenheter förutsätter ordlöshet? Text är ett trubbigt instrument att närma sig musikkultur: hur sätter man ord på den energi som uppstår bland människor i samspel med ljud, teknologi och musikscen? Anna Gavanas är Socialantropolog och Docent vid Institutet för Framtidsstudier och har studerat elektronisk dansmusikkultur. Hon löser detta problem genom att utarbeta ett angreppssätt att illustrera elektronisk musikscen via ljud, som ett komplement till text. En audiovisuell presentation av detta projekt, Nomads In Sound, kommer bl.a. att

Hur kommunicerar vi?

Nytt nummer av tidskriften Framtider ute nu2011-05-31                         Hur kommer framtidens medielandskap att se ut? Hur förändrar tekniken vår arbetsmiljö?Och hur gör vi egentligen när vi samtalar? Framtidens kommunikation är tema för tidskriften Framtider 2/2011. ”Det kommer länge att finnas de som hellre spiller marmelad på sportbilagan än på tangentbordet.” Nina Wormbs visar hur medielandskapet inte bara styrs av en accelererande teknikutveckling, utan också av våra vanor och förkärleken för det bekanta. Vem har inte stött på begrepp som kulturkrockar, kulturmöten och

PRESSMEDDELANDE Den rimliga integrationen Ny bok av Ludvig Beckman

Integration debatteras ofta och vikten av ett integrerat samhälle är sällan omtvistat i den offentliga debatten. Men vad menas med integration? Vilka ska integreras och vad kan integrationsbegreppet innebära i ett demokratiskt samhälle?I Den rimliga integrationen, publicerad av Institutet för Framtidsstudier och Dialogos Förlag, analyseras en rad definitioner av och påståenden om vad integration innebär. En del hävdar att integration kan betyda precis vad som helst. Andra påstår att integration handlar om en gemensam identitet och att motverka sociala klyftor mellan invånarna. I en tid av

Framtidens rum

Nytt nummer av tidskriften Framtider ute nu Vem styr i det offentliga rummet? Hur ser framtidens hållbara stad ut? Och är containern nutidens globala rum? Framtidens rum är tema för tidskriften Framtider 1/2011.”Herregud, är det så här det skulle se ut om allt försvann?” Jan Jörnmark har dokumenterat nedlagda industriorter och spökstäder med övergivna kyrkor och tomma skyskrapor. Hans foto-site lockar mer än femtiotusen besökare per månad. Varför fascinerar dessa övergivna rum?I Framtider rapporterar Jan Jörnmark från Värmländska Deje och amerikanska Detroit. Det talas mycket om

Peter Hedström ny chef för Institutet för Framtidsstudier

Peter Hedström, blir ny chef för Institutet för Framtidsstudier efter beslut av institutets styrelse. Med anledning av detta har Hedström träffat utbildningsminister Jan Björklund.Peter Hedström är sociologiprofessor och kommer senast från Nuffield College, University of Oxford, där han varit sedan 2003. Han disputerade vid Harvard University 1987 och var därefter professor vid sociologiska institutionerna vid University of Chicago och Stockholms universitet. –    Det är en stor ära att ha fått förtroendet att leda verksamheten vid Institutet för framtidsstudier. Institutet är en oerhört

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp

Media

Rss